Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Den amerikanska textilindustrins struktur, av K E Sandqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
70f
Fig. 5. Dress-sal hos Pepperell; klistring av varp.
i den rationalisering, som förekommit i Förenta
Staternas textilindustri sedan 1933, har ej lagts
på arbetsstudier och tidsstudier utan på
nykonstruktioner av maskiner och standardisering av
produktionen.
Arbetsstudier användas naturligtvis, men det är
inte ofta man träffar på fabriker med egen
arbets-studieavdelning utan arbetsstudierna utföras i
allmänhet av utomstående konsulterande
ingenjörsfirmor eller av maskinfabrikanter, och då
oftast sammankopplade med de stora
förändringar i driften, som införandet av nykonstruktioner
och genomförandet av ett
standardiseringsprogram medför. Det är den förut nämnda
standardiseringen och de därmed sammanhängande
möjligheterna att använda hastigt gående maskiner
och att automatisera som är det påfallande
draget inom rationaliseringsarbetet, och där har
textilindustrin kommit längre än här i Europa.
Fabriksbyggnader
Till det yttre, jag tänker då närmast på
fabriksbyggnaderna, var skillnaden på några få undantag
när ganska markerad om man jämför Nord- och
Sydstaterna. Förutom ett mindre antal relativt
nybyggda fabriker av jätteformat ledo
fabrikerna i Nordstaterna av den karakteristiska
olägenheten som en ej från början planerad
utvidgning medför. De voro oftast uppförda av tegel
och försedda med ganska små fönster. Såväl
spinnerier som väverier och beredningsverk voro
ofta inhysta i flervåningshus, varför på sina håll
lokalerna voro mörka och verkade osunda.
Transportproblemen voro i dessa fabriker stora
och jag minns särskilt ett spinneri, som löst sina
transportproblem på ett sätt, som gjorde fabriken
till en attraktion för besökare. Bomull, vaddar,
kannor, förspinning och varp- och väftspolar
fraktades upp genom golv och ner genom taH, och
runt väggarna och man fick ofelbart det intrycket,
att man befann sig på ett nöjesfält med berg- och
dalbana som det dominerande inslaget. Faran att
få saker och ting i huvudet hade föranlett arbets-
Fig. 6. Del av lakansväveriet hos Pepperell; vävning av
108" lakan.
ledningen att i sin "Safety First" kampanj hänga
upp stora i naturliga färger målade affischer
föreställande avbrutna armar och ben och med
en braskande varning till personalen att hålla sig
vaken under arbetets gång. Arbetsledningen var
icke belåten med systemet, då det ofta råkade i
olag och de långa reparationerna orsakade svåra
driftstopp. De stora nybyggda fabrikerna
däremot voro helt och hållet byggda med
ändamålsenlighet som största krav. Fabriksbyggnader som
de hos Pepperells i Biddeford med sina 100 000
spindlar och 2 000 breda lakansstolar voro
sevärdheter.
Om vi nu se på Sydstaterna finna vi, att
fabrikerna, både de mindre och de större, äro av ett
modernare snitt. Tegelbyggnaderna ha här ofta
fått vika för betongbyggnader, och
enplansprin-cipen speciellt för väverier är förhärskande. En
ny form av byggnader, som tydligen i viss mån
slagit igenom i Sydstaterna äro de helt instängda
byggnaderna, dvs. sådana utan fönster. Man
kommer in i byggnaden genom en luftsluss, och
såväl ljus som luft tillföras lokalen på artificiell
väg. Belysningen består av dolda dagsljuslampor
så arrangerade, att minsta möjliga skugga
uppkommer. Luftväxlingen sker genom i väggarna
dolda lufttrummor, som leverera färdigblandad
Fig. 7. Paketering av konfektionerade lakan (Pepperell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
