Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Den amerikanska textilindustrins struktur, av K E Sandqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(702
TEKNISK TIDSKRIFT
luft av bestämd fuktighetshalt och temperatur.
Hela klimatiseringsanläggningen skötes
automatiskt från en central. Det är ganska förbluffande,
att efter en vistelse i dessa ljusa, svala lokaler
åter komma ut i den s.k. "friska luften" som
under sommarmånaderna håller sig omkring 35
—40°C. Arbetsprestationerna hade också under
sommarmånaderna stigit med ca 20 % på ett
företag som jag besökte, och som sedan ett år
tillbaka hade flyttat in i en dylik byggnad.
Som totalintryck kan sägas, att fabrikerna i
allmänhet voro mycket spartanskt inredda. De
gjorde ofta ett imponerande intryck, men mera
beroende på sin ändamålsenlighet och storlek än
på sitt utseende.
Slutord
Om man till slut vill försöka göra en
sammanfattning av sina intryck av den amerikanska
textilindustrin kommer man till resultatet, att
vi i vissa avseenden ha mycket att lära. Jag
återkommer då först och främst till standardiseringen,
som möjliggjort användandet av nykonstruktioner
framför allt inom förberedningen, dvs. varpning,
dressning, spolning och rullning samt inom
spinningen. Arbetsoperationernas kostnader ha här
på många ställen nedbringats till ett minimum.
Jag tror inte att vi här i Sverige skulle ha
möjligheter att komma lika långt som amerikanarna
när det gäller standardisering, därtill äro våra
avsättningsmöjligheter för små. Jag tror
emellertid, att något skulle kunna uträttas även här i
den vägen.
Maskintilldelningen per arbetare är i allmänhet
större i Amerika än här, detta även beroende på
standardiseringen. Emellertid får man ta
uppgifter om t.ex. stoltilldelning per vävare med en
viss reservation. Stoltilldelningar på 60 stolar per
vävare och däröver förekomma, men arbetet är
då så organiserat, att vävaren tjänstgör som någon
slags övervävare som sedan har ett antal hjälpare
under sig. Med hjälp av semaforer eller
ljussignaler tillkallar han hjälp vid trådupplagningar,
som han beräknar skulle ta för lång tid.
Vid utbildning av personal lägger man mycket
stor vikt i Amerika, och på det området ha vi
mycket att lära. Dels bedrives denna utbildning
som här i fackskolor och då framför allt genom
kvällskurser. Man träffar sällan på förmän eller
vävlagare som inte ha examen från någon flerårig
textilskola. Många fabriker ha emellertid egen
utbildningsorganisation. De praktiska övningarna
förläggas ofta till lördagarna, då fabrikernas
maskinpark kan ställas till disposition, eftersom
dessa dagar i allmänhet äro fridagar.
Den textila forskningen har ju också kommit
mycket långt i Amerika. Den har ännu så länge
framför allt gjort sig gällande inom
beredningstekniken, men de nya landvinningarna inom den
kemisk-tekniska forskningen öppna nya
möjligheter för tillverkning av syntetiska ämnen, som
lämpa sig bl.a. för fibertillverkning. I det
sammanhanget är det ju glädjande för svensk
textilindustri, att den vetenskapliga forskningen på
området nu är på väg att förverkligas även i
Sverige.
Om vi sedan se på avtalsförhållandet mellan
arbetare och arbetsgivare, fackföreningar etc. kan
man ju bestämt fastslå, att vi ligga långt före,
kanske 20 år före i utvecklingen. Det är ju ett
vitsordat faktum att arbetsprestationerna per individ
i de amerikanska industriföretagen ofta äro
betydligt högre än här. Med tanke på
maskinutrustningens modernitet och på den specialiserade
tillverkningen får ju en del av denna mer prestation
vad beträffar textilindustrin sin naturliga
förklaring. Om den rent mänskliga merprestationen
vågar jag göra den reflexionen att, vartefter
fackföreningarna växa sig starka och löneavtalen bli
mera allmänna, denna arbetstakt kommer att gå
ned betydligt. Ackordlönen kommer då att mera
än vad för närvarande är fallet sättas med
medelprestationen såsom grund.
I Amerika står jakten efter verkningsgrader och
effektivitet först på programmet. Fordringarna på
kvalitet komma visserligen tätt efter men de stå
dock i andra rummet. Det finns i alla fall
anledning för oss att under de närmaste åren efter
kriget ha ögonen öppna för vad som händer inom
den amerikanska textilindustrin.
Fig. 8. Arbetarnas hörsal och klubbhus (Pepperell). Fig. 9. Arbetarbostäder (Pepperell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
