Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 23. 10 juni 1944
- Aluminium och aluminiumlegeringar för plastisk formgivning, av Vilhelm Christiansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
707
Tabell 2 b. Samma provmaterial som i tabell 2 a, utsatt för
östersjövatten.
Warnemünde: 2 m under ytan, 50 m från stranden. 2 mm
tjock plåt.
Legering Brottgräns kg/mm Förlängning %
Dagar Dagar
0 21 0 21
A ............ 41,7 40,3 17,2 13,1
B ............ 40,6 37,8 19,3 8,0
D ............ 38,3 19,2 23,0 0,0
E ............ 38,4 19,7 21,1 < 1,0
Renaluminium 14,6 14,6 7,3 6,1
Tabell i. Korrosionsförsök på Al—Cu—Mg, opläterat
respektive pläter at (nordsjövatten).
*
1 mm tjock plåt.
Material: 3,5 Cu, 0,5 Mg, 0,5 Mn, 0,2 Si, 0,2 Fe.
Pläteringsskikt: 5 % å varje sida (ca 0,5 Mg, ca 1 Mn,
Fe + Si < 0,5, Cu < 0,05).
Brottgräns kg/mm2 Förlängning %
Månader Månader
0 6 24 0 6 24
Icke pläterat .. 39 29 _ 19 ca 1 _
Pläterat ...... 39 39 39 19 19 19
även vid Al—Mg-legeringar med hög Mg-halt och
vissa andra mera sällan förekommande legeringar.
Genom lämplig värmebehandling av materialet
kunna emellertid dylika interkristallina
korrosionsangrepp i hög grad förhindras, varvid
behandlingen vid dural går ut på att åstadkomma
möjligast homogena struktur.
Då samma material utsättes för
korrosionsangrepp av östersjövatten, se tabell 2 b, angripes det
varmåldrade materialet hastigare än det
kallåld-rade. Speciellt gör sig det interkristallina
korrosionsangreppet märkbart på
förlängnings-siffrorna.
I avsikt att förbättra de relativt dåliga
korrosionsegenskaperna hos dural pläteras ofta
speciellt plåtmaterial med renaluminium eller med
kopparfri oftast härdbar aluminiumlegering. I
tabell 3 och 4 visas resultaten från
korrosionsförsök med duralmaterial, plätterat respektive icke
pläterat, och utan vidare framgår det goda skydd
pläteringsskiktet ger. Försöken äro utförda dels
med material utsatt i saltvattendusch (tabell 3),
dels med material utsatt i nordsjövatten (tabell 4),
varvid materialet under flodperioden befann sig
under vattenytan och under ebbperioden ovanför
denna.
Korrosionen av aluminiumpläterad dural, fig. 4,
Tabell 3. Korrosionsförsök pä Al—Cu—Mg, opläterat
respektive pläterat. (Saltvattendusch 20 % NaCl.)
(Korr. Met. Werkst. s. 434.)
Material: 4,2 Cu, 0,5 Mg, 0,3 Mn, 0,3 Si, 0,3 Fe.
Pläteringsskikt: 5 % på varje sida (ca 0,5 Mg, ca 1 Mn,
Fe + Si < 0,5, Cu < 0,05 %).
Brottgräns kg/mm2 Förlängning %
Dagar Dagar
o 125 290 0 125 290
Icke pläterat:
Plåttjocklek
1 mm ....... 43 33 — 14 3 —
Plåttjocklek
2 mm ....... 43 36 — 20 5 —
Pläterat:
Plåttjocklek
0,8 mm ...... 40 39,5 38 18 18 17
Plåttjocklek
2,0 mm ...... 40 39,5 39 15 15 15
påverkas av längre tids glödgning vid
upplösningsbehandlingen, då härvid till följd av
diffusion en viss utjämning i kopparhalt äger rum
mellan det kopparhaltiga kärnmaterialet och det
kopparfria pläteringsskiktet.
Dural användes speciellt inom
kommunikationstekniken (flygplan, järnvägsvagnar, bussar etc.),
inom transportväsendet och för rörliga
konstruktionsdetaljer utsatta för stora påkänningar, då
det gäller att nedbringa massakrafterna.
Legeringen användes kort sagt i alla sådana fall, då
vid höga påkänningar minsta vikt eftersträvas.
De i tabell 1 återgivna legeringarna med
beteckningarna RR 56 och RR 59 äro smideslegeringar
avsedda speciellt för motordetaljer. RR 56
användes för vevstakar, stjärnmotorhus,
cylindertoppar, bränslepumpar m.m. RR 59 användes
speciellt för varmsmidda eller pressade kolvar. Dessa
legeringar underkastas varmåldring till skillnad
från fallet vid de rena durallegeringarna. Till
följd av att smide alltid har relativt stora
sektioner blir korrosionsfaran ej så allvarlig, som då
det gäller t.ex. tunn plåt. Därtill kommer, att
motordetaljer relativt väl kunna skyddas mot
korrosionsangrepp.
Utom Al—Cu finnas flera andra
legeringskombinationer som ge härdbarhet. Av dessa är det
endast legeringstypen Al—Mg—Si som fått större
teknisk användning. På fig. 1 anges en del av
diagrammet Al—Mg2Si. Mg och Si bilda med
varandra legeringskomponenten Mg2Si, som med
Fig. 4.
Korrosions-försök (enligt DVL:s
ö
snabbmetod) på
dural, dels opläterad,
dels pläterad med
renaluminium av
olika tjocklek
(enligt Korr. Met.
Werkst. s. UO).
- 5 % pläteringsskikt, normalt material.––-
5 % pläteringsskikt, diffusion av Cu in i pläteringsskiktet
till följd av M min glödgning vid upplösningsbehandlingen.
–––-1 % pläteringsskikt. ........... opläterad
dural.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0719.html
