Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Aluminiumlegeringar för gjutgods, av Einar Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(712
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Aluminiumlegering med 12,5 % Si i oförädlat
och förädlat tillstånd; t.v. oförädlat, t.h. förädlat.
kommer sålunda såväl upplösningsbehandling
som varmåldring. Då det kräver avsevärt mycket
längre tid att åstadkomma en något så när
tillfredsställande homogenisering i en legering med
gjutstruktur än i en med valsstruktur måste man
räkna med relativt långa tider för
upplösningsbehandlingen. Tre till sex timmar vid full
temperatur är vanligt, i vissa fall användas avsevärt
längre tider.
Vid sidan om värmebehandlingen är
modifieringen av silumin den viktigaste speciella
behandlingsmetoden, och den skall därför behandlas
något mera utförligt. Vi betrakta först
tillståndsdiagrammet för systemet Al-Si (fig. 3). De
heldragna linjerna motsvara det stabila, rent binära
systemet. Som synes ligger den eutektiska punkten vid
578° och 11,6 % Si. Om smältan under några
minuter behandlas med ca 0,05—0,1 % Na eller
0,5—1 % NaF, erhålles emellertid en förskjutning
av eutektiska punkten till 564° och 14 % Si,
sålunda en rätt avsevärd ändring. Effekten är
endast temporär och har praktiskt taget helt
försvunnit efter något mer än en halv timme.
Som framgår av fig. 4 åtföljes förskjutningen av
eutektikum av en genomgripande förändring av
legeringens struktur. Bilden visar en legering med
12,5 % Si i förädlat och oförädlat tillstånd. Före
förädlingen bör denna legering enligt det nyss
Fig. 5. Mikrofotografi av aluminiumlegering med
12 % Cu.
visade diagrammet vara övereutektisk och så är
också fallet. Vi se primärt utskilda kiselkristaller
i ett grovt eutektikum. Efter modifieringen ha
däremot Al-dendriter utskilts primärt —
legeringen är undereutektisk — och eutektiket är
utomordentligt finkornigt. Någon fullt uttömmande
förklaring till modifieringen har ännu icke
lämnats.
Legeringstyper
Fig. 5 visar en mikrobild av en legering med
12 % Cu, alltså en högre kopparhalt än i den
vanliga amerikanska legeringen, men dock till
strukturen nära överensstämmande med denna. Som
synes innehåller legeringen separat utskild Al2Gu i
avsevärda kvantiteter, vilket dels gör metallen
spröd, dels avsevärt försämrar
korrosionsegenskaperna.
Tysk legering med hög zinkhalt stelnar enfasigt,
men med synnerligen utpräglad kristallsegring.
Vid hög temperatur är lösligheten för zink i
aluminium synnerligen stor, men den minskar
hastigt med fallande temperatur. Vid långsam
svalning kan därför fri zink utskiljas.
Korrosionsegenskaperna äro relativt dåliga.
Tabell 1 visar en sammanställning av några icke
härdbara legeringars sammansättning och
hållfasthetsegenskaper. Som synes äro tysk och
Tabell 1. Icke härdbara gjutlegeringar.
Legeringsbeteckning
Analys
[-Tillstånd*-]
{+Till-
stånd*+}
Cu
Mg
Si
Zn
[-Sträckgräns-]
{+Sträck-
gräns+}
<*0,2
kg/mm2
[-Brottgräns-]
{+Brott-
gräns+}
ÖB
kg/mm2
[-Förlängning-]
{+Förläng-
ning+}
Og
[-Brinell-hårdhet-]
{+Brinell-
hårdhet+}
Hb
kg/mm2
„ , . _ S 6— 8 12—18 4—0,5 60— 70
Tysk legering ................................2 - - 11 R g 12_2Q 3_() 5 ?Q_ 80
. , 0 S 6—10 12—18 4—0,5 60— 90
Amerikansk legering ...............8 - - - R n_2Q 3_05 70_1(rø
. _ _ S 8— 9 17—22 8—4 55— 60
Mlumm ............................................— 16 K 10—11 18—26 5—3 70— 75
„ . .. „ ,, _ S 9—10 17—19 5—2,5 ca 60
Hydronalium Hy 51 ....................- i 5___1 ~ K 9-10 19-22 8-5 ca 65
* S = sand&jutet, K = kokillgjutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
