- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
713

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Aluminiumlegeringar för gjutgods, av Einar Öhman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1944

713

Tabell 2. Härdbara gjutlegeringar.

Legeringsbeteckning Cu Mg Si Analys Ni Mn Fe Ti [-Tillstånd* Sträckgräns-] {+Till- stånd* Sträck- gräns+} Ö0,2 kg/mm2 Brott- gräns °b kg/mm2 [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} Ö5 % [-Brinell-hårdhet-] {+Brinell- hårdhet+} Hb ^ kg/mm2
Siluinin-ganuna .. 0,3 13 0,5 S 22—28 25—32 4 —0,5 80—100
— — — — K 24—30 28—34 1,5—0,5 85—110
Y-legering ....... 1,5 S 18—24 23—27 1 —0 100—120
4 — 2 — — — K 20—23 24—30 1 —0 110—130
Hiduminium RR50 1,5 0,1 2,5 0,8 — 1,1 0,2 S 12—15 17—21 4 —2 60— 80
Hiduminium RR53
C—4** ......... 1,2 0,5 2,5 0,8 1,1 0,1 s 17—21 24—27 2 —1 90—110
Hiduminium RR53 K 20—24 25—30 4 —2 95—110
5 s 21—32 27—35 1 —0 100—120
K 24—33 30—38 2 —1 100—120

* S = sandgjutet, K •= kokillgjutet.
** För legeringen RR53C kan värmebehandlingen varieras inom vida gränser, vilket exemplifierats i tabellen.

v amerikansk legering tämligen jämbördiga.
Silumin har något högre hållfasthet och avsevärt
bättre förlängning. Korrosionsegenskaperna äro
för denna legering synnerligen goda och
gjut-egenskaperna utomordentliga. Att den numera
har dominerande betydelse är sålunda fullt
förklarligt. Det måste emellertid framhållas, att
förädlingsbehandlingen kräver stor omsorg och
noggrannhet beträffande tid och temperatur samt
förädlingsmedlens handhavande för att gott
resultat skall erhållas. Den i Amerika rätt mycket
använda legeringen med 5 % Si har avsevärt
sämre hållfasthetsvärden än silumin men lär
föredras där av den anledningen, att den ej behöver
förädlas. Gjutlegeringar med en samtidig halt av
koppar och kisel (t.ex. 3 % Gu, 4 % Si) äro
ganska vanliga.

Hydronaliumlegeringen Hy 51 är som synes
ungefär jämförlig med silumin i
hållfasthetshänseende. Den är relativt svårgjuten men har fått
betydande användning på grund av sin överlägsna
korrosionsbeständighet och goda polerbarhet.
Stelningsintervallet är stort, särskilt som avsevärd
kristallsegring förekommer. Om Mg-halten höjes
lill 7 %, erhålles bättre hållfasthet, men
legeringen blir mera svårgjuten. För pressgjutning
användes ofta en legering med 9 % Mg*.

Tabell 2 visar en sammanställning av
egenskaperna för några viktigare härdbara legeringar.
Listan kunde ha gjorts avsevärt längre, det finns
i själva verket ett otal legeringar i olika länder
med relativt måttliga Cu- och Si-halter, vanligen
med en Mg-halt av 0,3—0,5 %, ofta med 0,5—1
% Mn och stundom innehållande nickel.

Silumin gamma med den här angivna
sammansättningen är rent eutektisk. Man använder
emellertid även en undereutektisk legering med ca
9—10 % Si. Modifieringsbehandlingen är den-

* Det är icke fullt riktigt att beteckna Al-Mg-legeringarna

som icke härdbara. De kunna nämligen härdas, men
värmebehandling används i allmänhet icke på grund av att mycket
hög upplösningstemperatur måste tillgripas. Vid en Mg-halt
av ca 3 % har emellertid värmebehandling med fördel kunnat
användas.

samma som för silumin. Legeringen är
varmåldrande. Härdningseffekten beror i detta fall på
att Mg2Si har en relativt hög löslighet i aluminium
vid hög temperatur, men mycket låg vid lägre
temperatur. Silumin gamma har på grund av
sina goda gjutegenskaper och höga hållfasthet en
mycket mångsidig användning.

Y-legering är den äldsta verkligt lyckade
härdbara gjutlegeringen. Man experimenterade först
med legeringar med högre kopparhalt — olika
modifikationer av amerikansk legering — men
med relativt dåligt resultat. Orsaken härtill var
i första hand den låga diffussionshastigheten för
koppar, som nödvändiggjorde synnerligen långa
upplösningstider. Som förut nämnts användes
Y-legering huvudsakligen till gods, som arbetar vid
förhöjd temperatur såsom cylindertoppar och
kolvar för förbränningsmotorer. Y-legering är
kall-åldrande men kan även varmåldras.

Hiduminiumlegeringen RR50 uppvisar som synes
relativt måttliga hållfasthetsvärden. Det är en
sandgjutgodslegering, som lämpar sig speciellt
för stora komplicerade detaljer med fordringar
på tätt gods. Den underkastas icke någon
fullständig värmebehandlingsserie utan endast en
varmåldring.

RR53C är lämplig för gods, som utsättes för
höga påkänningar vid vanlig temperatur. Den är
varmåldrande, och genom variation av
åldringsbehandlingen kunna egenskaperna varieras inom
vida gränser.

Hiduminiumlegeringar innehålla som synes en
mindre mängd titan, vilket medför finkornig
struktur. Hos de motsvarande
ceraluminlegering-arna är titan ersatt med cer, krom eller niob.

Gjutna aluminiumlegeringar ha fått en
betydande användning för kolvar till
förbränningsmotorer. Dessa legeringar skola ha god
varmhållfasthet och goda glidhastigheter och dessutom
önskar man helst en lägre
värmeutvidgnings-koefficient än de vanliga aluminiumlegeringarna
ha. Tabell 3 visar en sammanställning av några
vanligen använda kolvlegeringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free