Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Furfurol och furfurolbakelit, av Per Åke Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
715
Furfurol och furfurolbakelit
Civilingenjör Per Äke Wallgren, LSTF, Västerås
Bland de nu mycket aktuella konsthartserna
utgöra lenoplasterna de hittills ur teknisk synpunkt
ojämförligt viktigaste. De framställas genom
kondensation av en fenol med en aldehyd, och som
fenoler komma framför allt karbolsyra och
kre-soler i fråga, men även andra, exempelvis
hydro-kinon, pyrogallol, guajakol, naftoler och
xyle-noler, användas eller ha föreslagits för
bakelitframställning. De sistnämnda ha speciell
betydelse för lackhartserna. Bland aldehyderna är
formaldehyden den dominerande, men
exempelvis akrolein, acetaldehyd, benzaldehyd och
furfurol ha provats och deras användning i många
fall patenterats. Den enda aldehyd utom
formaldehyden, som synes ha fått någon större
betydelse, är emellertid furfurol.
Genom att variera proportionen mellan fenolen
och aldehyden får man olika egenskaper hos det
bildade hartset. I litteraturen skiljer man i
allmänhet mellan sur och alkalisk kondensation och
vill göra gällande, att katalysatorns art är det
fundamentala för hartsets egenskaper, vilket dock
ej verifierats av försök på Aseas
materiallaboratorium. Sålunda kunna såväl novolaker som
re-soler framställas med sura eller alkaliska
katalysatorer, och endast proportionen mellan
fenolen och aldehyden är avgörande, såvida inga
speciella tillverkningsmetoder tillgripits. Reaktionen
mellan en trifunktionell fenol och en aldehyd är
mycket komplicerad och kan ännu inte anses
utredd i sin helhet, men man antar numera allmänt
följande mekanism.
OH
OH
+ RCHO
HOHC-
I
R
CHOH
I
R
(la)
\/
HG —R
OH
OH
HOHC—f"X-CHOH
eller
R
R
(2 a)
DK 547.724.1 : 679.562
Föreningen enligt (1 a) erhålles jämte (2 a) om
molförhållandet fenol : aldehyd är > 1 och (2 a)
om det är ^ 1. Formel (l a) motsvarar
grundstenen i de härdbara (tredimensionellt byggda)
hartserna och (2 a) de termoplastiska icke
härdbara (tvådimensionellt byggda) hartserna.
Sedan fenolalkoholerna (1 a) och (2 a) bildats,
kondensera de med varandra, varvid man som
slutstadium erhåller en molekylstruktur, som
förenklad kan åskådliggöras enligt formlerna (lb)
och (2 b).
RCH
RGH
HO(
RCH
CH
I
R
HO
\
RCH
OH
I
/V
I
RCH
I
/—
CH
I
R
OH
OH
CH
!
R
RCH
RCH
)>CH
R
HO<
R
CH-\/ CH" (lb)
R OH
R
—\ I
>-CH-.....
RCH
HOHC
I
R
OH OH
CH —
I
R
-CH
R
OH
OH
CH
I
R
CH
I
R
OH
CH
I
R
(2 b)
Radikalen — R kan utgöras av exempelvis — H,
CH;2 «= CH —, C6H5 — eller HC— CH
HG
C—
O
/
Den sistnämnda radikalen hänför sig till den
tidigare nämnda, för bakelitframställningen bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
