Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Aluminiumlegeringar för gjutgods, av Einar Öhman - Poröst magnesiumgjutgods, av Wll - Behandlingen av höglegerat stål vid temperaturer under fryspunkten, av Wll - Engelsk forskningsanstalt för järn och stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(714
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 3. Legeringar för gjutna kolvar.
Legeringsbeteckning Cu Mg Si Analys Ni Mn IV Ti [-Tillstånd* Sträckgräns-] {+Till- stånd* Sträck- gräns+} O0,2 kg/mm2 [-Brottgräns-] {+Brott- gräns+} Öb kg/mm2 [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} 05 % [-Brinell-hårdhet-] {+Brinell- hårdhet+} Hb kg/mm2
Alusil ........... 1 18—22 K 16 19 0,4 90—110
Lo-Ex........... S 18—24 20—25 0,6—0,2 100—130
0,8 1,0 12 2,5 — — — K 20—28 23—32 0,6—0,3 110—145
Y-legering ....... S 18—24 23—27 1—0 110—120
4 1,5 — 2 — — — K 20—23 24—30 1—0 110—130
Hiduminium RR53 0,1 S 26—31 28—36 1—0 120—135
2 1,5 1 1,2 1,2 1 K 28—34 32—39 1—0 120—140
* S = sandg-jutet, K = kokillg-jutet.
Alusil är exempel på en starkt övereutektisk
kisellegering med i detta fall 1 % Cu.
Kopparhalten kan i denna legeringstyp variera mellan
vida gränser. Ju högre kiselhalten är, dess lägre
blir utvidgningskoefficienten.
Lo-Ex är den i Amerika använda beteckningen
på en eutektisk kisellegering, som innehåller Cu,
Ni och Mg. Den värmebehandlas på vanligt sätt
och användes liksom Y-legering även för smidda
kolvar.
Hiduminium RR53 ger de högsta
hållfasthetsvärdena.
Utom de kolvlegeringar, som återfinnas i
tabellen, har även en legering med 12—20 % Cu stor
användning.
Aluminiumgjutgods kan lagas genom svetsning,
men därvid måste speciella försiktighetsmått
vidtas. På grund av legeringarnas höga
värmeledningsförmåga är det nödvändigt att förvärma
godset synnerligen väl. Svetstråden är i allmänhet
av samma material som godset. Speciella
fluss-medel måste användas.
Användning
Slutligen må några ord sägas om användningen
av aluminiumgjutgods. Det främsta argumentet
för lättmetall är givetvis den låga specifika vikten,
2,6—2,8 eller i runt tal 30 % av bronsens och
40 % av gjutjärnets vikt. Därtill komma speciellt
för de kopparfria legeringarna god
korrosionsbeständighet och absolut giftfrihet. De härdbara
legeringarna fylla också mycket höga krav på
hållfasthet.
Det säger sig självt, att transportmedlen och i
första hand flyget gått i spetsen, då det gällt att
utnyttja aluminiumlegeringarna. Flygplans- och
flygmotorindustriernas successivt ökade krav ha
även varit den främsta drivfjädern till att
frambringa allt bättre och bättre legeringar. Bland
motordetaljer må som exempel nämnas vevhus,
cylinderblock, cylindertoppar och kolvar. För
många motordetaljer ersättas för övrigt numera
aluminiumlegeringarna med de ännu avsevärt
mycket lättare magnesiumlegeringarna. I
flygplanen dominerar valsad och smidd lättmetall som
konstruktionsmaterial, men ett antal detaljer ut-
föres i aluminiumgjutgods, t.ex. lagerbockar och
roderhävarmar. I bilmotorer används
aluminiumgjutgods till vevhus, cylinderblock och kolvar.
Även de tyngre transportmedlen, järnvägar ocli
spårvägar, börja alltmer använda gjuten
lättmetall, och särskilt de mest korrosionsbeständiga
legeringarna vinna insteg inom skeppsbyggeriet.
Men även på en mångfald andra områden vinner
lättmetallgjutgodset terräng: inom
byggnadsindustri, livsmedelsindustri, elektrisk industri, i
hushållen osv.
Poröst magnesiumgjutgods, som tidigare kasserats på
grund av dess egenskap att vara genomsläpplig för olja,
kan nu tätas såväl i porerna, att det blir fullt
tillfredsställande. Impregneringen sker med tungolja (kinesisk
träolja) eller vattenglas. Gjutgodset avfettas först
fullkomligt i ett kloroformbad och placeras i en behållare,
som evakueras, varvid all luft avlägsnas ur porerna. Sedan
inpressas tungolja med ett tryck av ca 15 at. När tungolja
stelnar bildar den en hård hartsartad massa (Iron Age
5 aug. 1943). Wll
Behandlingen av höglegerat stål vid temperaturer
under fryspunkten liar först nyligen fått någon allmännare
användning. För närvarande användes temperaturer mellan
— 60° och — 90°C. En av de nyaste tillämpningarna är
behandling av snabbstål av typen 18—4—1, såväl med som
utan kobolt, och även med molybden. En behandling av
ett sådant material vid — 80°C ger ingen påfallande ändring
i mikrostrukturen, men de magnetiska egenskaperna ändras
och hårdheten förbättras.
Snabbstålsverktygen härdas först på vanligt sätt genom
värmning till 1 260°C i två eller tre steg, sedan kylning
i olja, bly, salt eller luft tills temperaturen har sjunkit
till 90—95°C. Det är sedan viktigt att nedkylningen sker
med jämn hastighet till — 80°C.
Ändamålet med nedkylningen är att fullständiga
omvandlingen av austenit till martensit. Omvandlingen går i motsatt
riktning om föremålet lämnas i luft av rumstemperatur
under en tid av över 30 h efter härdningen. —
Köldbehandlingen tar ungefär 6 h, varefter verktyget kan
förvaras vid rumstemperatur. Det värmes därefter till mellan
540° och 595°C för att få lämplig hårdhet (Iron Age
21 okt. 1943). Wll
Engelsk forskningsanstalt för järn och stål. Den
engelska stålindustrin har bildat ett forskningsinstitut, som
kommer att dra en årlig kostnad av 250 000 £. I samband
härmed kommer forskningen inom den engelska stål- och
järnindustrin att centraliseras till det nya institutet.
Samarbete skall även inledas med amerikanska
forskningsinstitut samt över huvud taget med vetenskapliga och
tekniska forskningscentraler, vilkas arbetsfält beröra
järn-och ståltillverkning. (SvD 16/4 1944.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
