Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Räntan och bostaden, av A Lg - Flytande tillverkning, av Arne Kindstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
719
dk 332.81 : 643 : 658.91
Räntan och bostaden, av E Kårestam. Kalmar 1944.
58 s. 2,25 kr.
Förf. till denna pamflett hör till den grupp människor,
som oroas av den geometriska progressiviteten hos räntan.
Om en krona får växa med 4 % ränta på ränta, kommer
man efter 1 000 år fram till ett belopp, som kan skrivas
med 20 siffror, ett astronomiskt tal, vilket oavsett
kulturutvecklingens gång aldrig kan tänkas realiserat. På
grundval av denna och andra reflexioner — bl.a. den, att
omkring två tredjedelar av vad vi betala i hyra för våra
bostäder gå till ränta — kommer förf. till den slutsatsen,
att alla anspråk på ränta (utöver ett minimum för risk
och kapitaldistribution) borde avvecklas under en viss
övergångsperiod, särskilt med tanke på de eljest alltför
dyra hyrorna i efterkrigstidens nya bostäder. Räntan skulle
vara en "mycket tvivelaktig ekonomisk företeelse", och i
upptäckten härav liknar sig förf. vid Kopernikus, vars
nya läror heller ingen ville tro på.
"Es ist dafür gesorgt, dass die Bäume nicht in den
Himmel wachsen" och därför växer icke heller ett kapital
obegränsat så, som sifferexemplet härovan visar.
Avbränning-arna bero icke enbart på krig, skatter,
betalningsinställelser eller inflation — ty teoretiskt kunde man tänka sig
dessa riskfaktorer uteslutna — utan på att räntesatsen
sjunker mot noll vid överflödande tillgång på kapital. Det
hör till elementär ekonomisk kunskap, att just knappheten
på nybildat kapital är grundläggande för räntenivåns
höjd, eller som Wicksell uttryckte saken, räntan är ett
mått på det rörliga kapitalets gränsnytta. Detta är ett
fundamentalt begrepp, som förf. icke synes känna till eller
som han i varje fall helt ignorerar. Intet kapital är
"ränte-krävande" i egentlig mening. Räntekravet uppstår som
resultat av efterfrågan och utgör anspråk på en del av den
faktiska avkastning kapitalet i medeltal lämnar. Hos förf.
föreligger här en förväxling mellan orsak och verkan.
Man kan uttrycka saken så, att ett kapital är
räntekrä-vande på samma sätt som en arbetsprestation är
löne-krävande. Det är räntans uppgift att så långt det är
mänskligt möjligt inrikta kapitalet på högsta möjliga
produktivitet. Om sedan ränteinkomsten får till större eller
mindre del behållas av den enskilde kapitalägaren eller
spararen är en för resonemangets giltighet alldeles
ovidkommande sak.
Naturligtvis kan man tänka sig en planhushållning, där
räntan såsom sådan vore helt avskaffad — men däremot
icke gärna räntabilitetskravet. Måhända äro vi i själva
verket på väg mot en samhällsutveckling, där varje
kredit-givning kommer att dirigeras av en Statens Kapitalnämnd
och där varje privat utlåning mot ränta sålunda vore
förbjuden. Det förefaller likväl som om förf. icke tänkt denna
tanke till slut i dess olika aspekter.
Räntenivån och dess inverkan på bostadshyror och övriga
levnadskostnader är i och för sig ett kapitel av stort
intresse. Det är på denna grund det ansetts befogat att
vidröra ämnet en smula utförligare än vad den framför allt
om förf:s ignorans i ekonomiska frågor vittnande skriften
eljest skulle ha påkallat. A Lg
dk 658.281 : 658.5 : 621.867.2
Flytande tillverkning, av Harald Ager. IVA Medd. nr
120, Stockholm 1943. 109 s., 58 fig. 5 kr.
I förordet till denna intressanta bok står bl.a.: "’Flytande
tillverkning’ och ’löpande band’ höra till de begrepp och
idéer, som ännu inte blivit klart definierade i det allmänna
medvetandet utan användas slagordsmässigt, och utan att
man har annat än diffusa föreställningar om deras verkliga
innebörd."
Varken på arbetarsidan eller bland industriledarna har
man alltid satt sig fullt in i vad dessa begrepp innebära.
Från arbetstagarnas läger har man alltför ensidigt
framhållit de förmenta ölägenheter, som systemet skulle
medföra i avseende på arbetarnas hälsa, såsom överansträng-
ningar, olust i arbetet osv. Många arbetsgivare å sin sida
ha försökt att införa flytande tillverkning utan att först ha
sett till att alla förutsättningar härför finnas. Man har
installerat ett band, gjort upp ett schema, och sedan har man
trott, att det hela skulle vara klart. Det hela var inte klart
— långt därifrån. Ibland, då intresset för nyheter ej varit
parat med en kritisk ekonomisk och teknisk blick, har det
lett till mycket tråkiga bakslag, som det sedan tagit år att
reparera. I andra fall däremot ha kloka och vettiga
företagare genom exakt samma organisatoriska åtgärder
kunnat uppvisa storartade resultat.
IVA uppdrog 1938 åt överingenjör Harald Ager att
utarbeta en orienterande översikt om flytande tillverkning,
dess principer och dess tillämpning under olika
omständigheter, och denna utredning föreligger nu i bokform. Boken
gör inga anspråk på att vara någon handbok vid
genomförande av flytande tillverkning inom olika industrigrenar.
Syftet har endast varit att allmänt belysa principerna för
denna form av tillverkningsorganisation, samt hur dessa i
olika fall tillämpas. Boken vänder sig till industrifolk av
olika slag och till studerande i våra tekniska läroanstalter.
Dessa ha här fått en lämplig översikt över detta speciella
område.
I kapitel I "Arbetsutveckling", utvecklingen av
arbetsformerna från hantverkets helstyckstillverkning via den
industriella specialiseringen fram mot den "flytande
tillverkningens" olika former, säger författaren: "Det måste från
fall till fall avgöras, huruvida det lönar sig att omlägga
ett arbete till ’flytande tillverkning’. Det får under inga
omständigheter bli något självändamål, utan det måste på
förhand uppgöras en kalkyl, så att man vet, om
omläggningen är ekonomiskt lönande och tekniskt genomförbar
eller ej. Det är långt ifrån alla tillverkningar, som passa
för ’flytande tillverkning’, och det skall eftertryckligt
betonas, att driftsledarna grundligt böra undersöka
förutsättningarna för denna arbetsmetod, innan de skrida till
handling. Det finns på detta område många avskräckande
exempel." Denna passus borde ha tryckts med fetstil.
I kapitel II "Flytande tillverkning’ ger förf. en god
definition på flytande tillverkning och utreder de fördelar, som
äro förenade med denna produktionsform, samt
åskådliggör hur olika arbetssträngar kunna ordnas genom några
mycket belysande exempel hämtade från
konfektionsindustrin.
I kapitel III "Mekaniska transportanordningar för
flytande tillverkning" ges en kortfattad men överskådlig
framställning av olika transportanordningar, som kunna
användas. Detta avsnitt i boken bör i nästa upplaga ges en
betydligt större omfattning. Det skulle nämligen vara
industrin till stort gagn, om förf. ville ge ännu flera
praktiska exempel från sin mycket rika erfarenhet på detta
område. Visserligen är det ju ingen handbok i
transportanordningar vid införande av flytande tillverkning, men
just transportanordningarnas utformning och de tekniska
möjligheter, som finnas på detta område, ha ett sådant
avgörande inflytande på de olika organisatoriska lösningarna,
att det väl försvarar en utökning av just detta kapitel.
I kapitel IV "Några olika arbetssystem —
samkörnings-metoder" ges en fyllig redogörelse för den intressanta form
av flytande tillverkning, som av förf. döpts till
samkör-ningsmetoden — synkrometoden. Här äro produkterna ej
tvingade att gå en enda väg utan kunna ledas i ett flertal
flöden från tillverkningens början till dess slut.
Denna metod, som är användbar för industrier med
växlande produkter, där stor elasticitet krävs av
produktionsapparaten, är ingen nyhet, betonar förf. Den har funnits
förut och kommit till användning särskilt inom
konfektions- och skoindustrierna med mycket växlande lycka. I
detta sammanhang borde följande passus ha tryckts med
fetstil: "Om uppläggningen av tidsekvivalenta tempon vid
ett tvångsstyrt transportband kräver stora uppoffringar i
tid och minutiös noggrannhet, så innebär uppläggningen av
en samkörningsanläggning ofta ett mycket större arbete."
Det skall här kraftigt understrykas, att grundlighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
