Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Flytande tillverkning, av Arne Kindstrand - Kungörelser, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(720
TEKNISK TIDSKRIFT
noggrannhet äro absolut nödvändiga, om resultatet skall
bli det bästa. Många misslyckanden bero just på att man
nöjt sig med halvmesyrer i den tron, att man ändock skall
kunna vinna så många fördelar.
Kapitel V "Sammankoppling au olika arbetssträngar eller
maskingrupper". Här ges bl.a. ett intressant exempel från
den mekaniska industrin av en bearbetningssträng för
underplattor till elektriska strykjärn.
I kapitel VI "Arbetsstudier vid införande av flytande
tillverkning’’ säger förf. bl.a.: "Om de i det föregående
omnämnda organisatoriska förberedelserna göras tillräckligt
grundliga, så kommer detta att resultera i direkt
ekonomiska fördelar. Utföras däremot förarbetena vid
omläggningen till flytande tillverkning icke med tillräcklig
kunnighet och omsorg, så komma verkningarna icke endast att
bli direkta ekonomiska förluster, utan företaget drabbas
även indirekt därav. Felaktig uppläggning och indelning av
arbetsoperationerna inom den flytande tillverkningen
komma nämligen att på ett oangenämt sätt beröra arbetarna,
så att de känna olust vid arbetet och sakna den trevnad,
som är nödvändig för ett gott produktionsresultat.
För att detta icke skall bli fallet, är det absolut
nödvändigt att använda sig av riktigt utförda studier, varvid
huvudsaken är att finna de bästa arbetsmetoderna." Att det
här mer än i de flesta fall gäller att skynda långsamt hör
till de fundamentala sanningar, som mer än en
arbetsstu-dieingenjör gått bet på att övertyga en resultativrig
företagsledning om.
På ett annat ställe säger förf. i samband med
arbetsstudier: "För denna tidtagning måste varmt rekommenderas
att uppdelningen göres i tempon, dvs. de minsta delarna
av en deloperation, vilka skarpt kunna avgränsas. Ett
vanligt fel i denna fas av förberedelserna är att uppdelningen
göres för grov, så att arbetsstudiemannen vid en senare
uppdelning i tidsekvivalenta tempon finner det nödvändigt
att göra om tidtagningen i och för en bättre uppdelning.
Ännu sämre är det, om denna på grund av brådska eller
annan orsak nöjer sig med en mindre noggrant genomförd
uppdelning, så att tillverkningen kommer att halta."
I ett senare avsnitt av samma kapitel betonar förf.
återigen hur absolut nödvändigt det är med noggrant och
vederhäftigt utförda arbetsstudier. "Slutligen skall åter
särskilt kraftigt betonas, att arbetsstudierna — för att giva
ett gott resultat — måste bedrivas med omsorg och
grundlighet. Det är nödvändigt att skaffa fram så många värden
på tempotiderna, att några misstag ej kunna begås vid den
slutliga uppdelningen. Man bör vara på det klara med
vilka variationer, som kunna uppstå i tillverkningen och
anledningen till att dessa förekomma. De misslyckanden,
som skett vid omläggning till flytande tillverkning, torde i
de flesta fall haft sin orsak i bristfälligt utförda
arbetsstudier."
I ett särskilt avsnitt behandlas trötthet och raster i
samband med flytande tillverkning och de resultat, som man
därvid kommit till vid vetenskapliga undersökningar
utomlands. Av särskilt intresse är den drivanordning för
transportband med föränderlig hastighet, som är direkt
avpassad efter människans varierande produktionsförmåga
under en arbetsdag.
Alla typer av människor lämpa sig inte för bandarbete
eller monotont arbete över huvud taget. De av tyska
psykologer utarbetade proven med mångfaldsmonotometern, som
omnämnts i kapitel IX, äro därför av synnerligen stort
intresse och öppna verkligt stora perspektiv för framtiden.
Den praktiska erfarenheten av bandarbete har visat att,
sedan man väl valt ut folk, som lämpa sig för detta slags
arbete, och den konservativa motviljan mot bandarbete
lagt sig, det senare varit mycket svårt att flytta folk, som
vant sig vid bandarbete, tillbaka till fritt arbete igen. De
tycka det är vilsammare med bandarbete, där var och en
har sin bestämda sak att göra på en viss bestämd tid, och
där de icke behöva bestämma sig för att påbörja arbetet
på nästa bit förrän bandet matar fram den till deras
arbetsplats. Att en sådan inställning icke har samband med
intellektet hos vederbörande utan är att söka i viljelivet,
visar sådana smådrag som att flickor i en
konfektionsfabrik läste korrespondenskurser i engelska på de
obligatoriska bandrasterna och brukade fråga
arbetsstudieingen-jören till råds om uttal av svåra ord i texten.
I allmänhet riktar sig den sakliga kritiken mot bandet
från dem, som ha många års egen erfarenhet av
bandarbete, i synnerhet mot orättvisan i att mera belastade
tempon finge samma betalning som mindre belastade, att
reservmaskiner icke funnits tillgängliga att omedelbart
sättas in i produktionssträngen vid maskinfel, eller att
mellanlager icke funnes inlagda för att kompensera dylika
felaktigheter.
I bandanläggningar, som upplagts av Bedaux’ ingenjörer
i England och Holland, hade man delvis eliminerat detta
genom att poängvärdera såväl belastning som
svårighetsgrad och därvid erhållit en rättvisare utjämning.
I svenska konfektionsfabriker, där man haft bandarbete
under flera år men sedan övergått till flytande
tillverkning enligt hand-i-hand metoden med fria ackord eller
smärre gruppackord, har man i ett par fall kunnat
konstatera produktionsökningar på upp till 20 %, trots att
det ekonomiska utbytet av bandanläggningen och
uppläggningens noggrannhet varit mycket tillfredsställande. Detta
är ju ganska förklarligt med hänsyn till att banden i
praktiken måste uppläggas efter den arbetarstam man har och
därför måste anpassas efter det sämre medeltalets
produktion. En banduppläggning avpassad efter de snabbaste
arbetarnas takt låter sig visserligen teoretiskt tänkas men
smakar väl mycket stachanovism i dess mest extrema
former och rimmar illa med hur produktionsfaktorn nr 1,
människan, skall tillvaratas i modernt svenskt industriliv.
Man kommer alltså fram till den paradoxala slutsatsen,
att bandarbete rätt upplagt på längre sikt sparar
arbetskraften mera än det fria arbetet. Det är därför inte en
alldeles orimlig tanke, att vi i en framtid skola kunna få se
arbetarorganisationer komma med krav på att det
tidigare så förkättrade löpande bandet skulle införas i den
eller den industrin.
Ägers bok kan varmt rekommenderas för alla dem som
syssla med arbetsekonomi och organisation. Det skulle
dessutom vara industrin till stort gagn, om hans bok bleve
läst och begrundad av icke tekniska företagsledare inom
den medelstora industrin, så att dessa icke så lätt falla
offer för utbasunerade patentlösningar av organisatorisk
art eller låta sig tjusas av locktoner från smarta försäljare
av system för bandtillverkning av de mest omöjliga pro-i
dukter. Arne Kindstrand
Kungörelser
Svensk Författningssamling
192 5/5 beslag på samt reglering av handeln med vissa
slag av fönster- och spegelglas (fr.o.m. 14/5 1944).
197 5/5 ändrad lydelse av kungörelsen av den 3
december 1943 § 2 mom. 2 (nr 800) om statsbidrag till
enskild väghållning (högst 60—70 %).
199 12/5 ändrad lydelse av 4 kap. § 14, 15, 16 vatten-
lagen (regleringsavgifter).
200 12/5 ändrad lydelse av lagen den 20 oktober 1939 § 7
(nr 732) med särskilda bestämmelser om tillfällig
vattenreglering (regleringsavgifter om 2 000—
15 000 kr/år).
204 12/5 inventering av landets förråd av ved samt
timmer och vissa andra trävaror (1/7 1944).
Industrikommissionens Meddelanden
195 28/4 fri försäljning och förbrukning av zink och
zink-legeringar samt halvfabrikat, skrot, aska och
kräts därav (tillsvidare med delvis slopande av
prislista).
197 13/5 beslag på samt reglering av handeln med vissa
slag av fönsterglas (fr.o.m. 14/5 1944). R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
