Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Sjöfart och flyg efter kriget, av Erik Wetter, P A Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
727
Fig. 9. Lockheed
Constella-tion är större än Douglas
DC-4 och kommer troligen
att få en fhjgvikt på 40 t.
Dess ekonomiska marschfart
ligger kring 380 kmlh. Planet
är nu under utprovning och
är av allt att döma ett av de
långdistansplan, som komma
att göra en stor insats under
och efter kriget. Både
Con-stellation och DC-4 äro
konstruerade för säkerhet, lång
flygsträcka, komfort och god
ekonomi.
det möjligt att från Sverige nå exempelvis New
York på ca 21 timmar, Rio de Janeiro på 47
timmar, Teheran på 11 timmar och Chungking på
23 timmar. Restiden med flygplan från Stockholm
till Chungking skulle sålunda bli ungefär
densamma som restiden med järnväg i dag från
Stockholm till Kiruna.
Men i alla dessa diskussioner och drömmar om
fredsluftfartens möjligheter ha dock några
väsentliga faktorer bortglömts, vilka i hög grad
komma att begränsa luftfartens arbetsområden
och utvecklingsmöjligheter.
Jag har inledningsvis framhållit, att luftfarten
icke ens före kriget hade den frihet i luften som
sjöfarten på haven. Huru kommer nu denna
frihet att gestalta sig efter kriget? Åsikterna om
hur den internationella luftfarten skall regleras
efter kriget äro många och motstridiga.
Luftfartskonferenser mellan de stora allierade nationerna
lia pågått sedan lång tid, men om resultatet har
man ännu intet fått veta. Några av de olika
alternativ, som diskuteras för reglering av den
kommande efterkrigsluftfarten, äro emellertid:
bildandet av ett internationellt flygbolag, fullständig
frihet för luftfarten, frihet endast för den
internationella luftfarten med eller utan
kabotage-skvdd och fri transiträtt.
För bildandet av ett internationellt flygbolag
skulle erfordras, att all världens luftfart,
möjligen med undantag av den inrikes flygtrafiken,
skulle utföras av ett enda internationellt ägt och
internationellt kontrollerat monopolföretag. Detta
förslag torde emellertid icke vara genomförbart,
då motståndet härför visat sig vara synnerligen
stort.
Fullständig frihet i luften synes ävenledes enligt
vad som hittills framkommit från förda
luftfarts-konferenser vara uteslutet att uppnå. Med
fullständig frihet i luften avses då, att vilket
flygbolag som helst, oberoende av nationalitet, skulle
kunna driva flygtrafik med betalande last från
en plats till en annan oavsett om platserna ligga
i samma land eller ej. Detta skulle exempelvis
innebära, att ett svenskt företag kunde bedriva
inrikes lufttrafik i Amerika och ett amerikanskt
inrikes lufttrafik i Sverige.
Frihet i luften för den internationella luftfarten
utan kabotageskydd innebär, att varje flygbolag
oberoende av nationalitet har rätt att utföra
trafik mellan två eller flera länder och härför företa
nödvändiga landningar och starter. Ett svenskt
bolag skulle enligt detta alternativ på en flyglinje
till exempelvis Australien över Amerika icke
endast få flyga över Amerika utan även befordra
lokallast från exempelvis New York till San
Francisco, dock under förutsättning att denna
inrikes trafik utgjorde en del av det svenska
bolagets internationella linje. Men icke heller en
sådan frihet för internationell luftfart utan
kabotageskydd torde ha någon möjlighet att bli
internationellt genomförd, då det visat sig, att varje
land siälvt vill bestämma över sin egen inrikes
luftfart.
Frihet i luften för den internationella luftfarten
med skydd för inrikestrafiken synes vara den
största möjliga frihet, som världen efter kriget i
bästa fall skulle kunna ena sig om. Detta skulle
innebära, att ett svenskt flygbolag i det
nyssnämnda exemplet med en flyglinje från
Stockholm till Australien via Amerika finge till och
från amerikansk ort från och till utlandet
medföra betalande last men sålunda icke delta i
lokaltrafiken mellan New York och San Francisco.
President Roosevelt och premiärminister
Churchill ha båda enligt gjorda uttalanden ställt sig
välvilliga till fri transitorätt för luftfarten,
varmed avses rätt att flyga över och landa i andra
länder och utnyttja den säkerhetstjänst, som där
finnes. Den fria transiträtten innebär däremot
icke något medgivande att till eller från
vederbörande land befordra betalande last utan härför
måste särskilt avtal träffas. Steget från denna fria
transiträtt till rätt att i internationell luftfart
mellan olika länder få befordra betalande last borde
dock icke vara större än att enighet härom kunde
vinnas.
Dessa olika alternativ för fredsluftfartens
bedrivande äro föremål för livliga diskussioner. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
