Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1944 - Mätning av isens rörelse vid olika vattenstånd. En kajs utformning i plan och sektion för att minska isens lyftande verkan, av Bror Fellenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(768
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Sektion genom isen och de båda pirändarna (se
fig. 1) 30 mars—3 april 1940.
tung, att den icke lyfts av isen, eller också vidta
sådana åtgärder, att isen icke får tillfälle verka
med sin fulla lyftkraft. Den kraft varmed isen
påverkar en konstruktion kan beräknas på sådant
sätt, som närmare angivits av B Löfquist (Tekn.
T. 1944 s. 761) i en redogörelse för den teoretiska
bearbetningen av materialet från de ovannämnda
mätningarna.
De lyftkrafter som Löfquist har angivit stämma
mycket väl överens med de erfarenheter som
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen har från
konstruktioner vid hamnanläggningar i Norrland. Vad som
särskilt bör framhållas är att en fristående
konstruktion påverkas av lyftande krafter av avsevärt
större storlek än andra konstruktioner. Det bör
beaktas att vid en fristående konstruktion eller
vid t.ex. änden på en pir, när vattenståndet stiger,
isens lyftkraft mycket fort (vid ringa
vattenståndshöjning) uppnår sitt maximala värde. Isens
lyftande verkan på en pir med öppen konstruktion
av t.ex. samma typ som norra piren i den ovan
omnämnda hamnen är större än på en massiv pir
även om pirarnas tyngd är lika.
Den ofta förekommande T-formen på en brygga,
som har vissa fördelar ur skydds- och
trafiksynpunkt är sålunda icke lämplig på platser där
islyftning kan uppträda. De båda fria ändarna
måste utföras särskilt tunga och konstruktionen
blir härav onödigt dyr.
Det andra ovannämnda sättet att utföra kon-
r
Fig. 5. Kaj utförd i princip enligt fig. 4.
Fig. 4. Sektion genom kaj och vågbrytare av den typ som
förekommer i vissa fiskehamnar i övre Norrland.
struktionen så, att isens lyftverkan blir den minsta
möjliga, har tillämpats i ett par fall. Vid
mätningarna i den norrländska hamnen ha
observationer även utförts över isens rörelser vid änden
på den vågbrytare, som skyddar hamnen (fig. 1).
Vågbrytaren består av en utfylld stenbänk. I
jämförelse med isens rörelser på övriga ställen ha
utmed vågbrytårens slänter synnerligen
oregelbundna rörelser ägt rum. Isen har här spruckit
sönder. En stenslänt påverkas således icke direkt
i större omfattning av isen. Visserligen kunna
enstaka stenblock lyftas men skador av nämnvärd
omfattning uppstå icke härav.
Vid vissa hamnanläggningar i Norrland har en
konstruktionstyp utarbetats inom Väg- och
Vatten-byggnadsstyrelsens hamnbyrå, vars närmare
utseende framgår av fig. 4. Konstruktionen består av
en utfylld vågbrytare av sten med en massiv kaj
på vågbrytarens insida. Denna stenfyllning skall
sommartid skydda mot sjö och vintertid mot
isens lyftkraft. I enlighet med vad ovan anförts
behöver den innanför liggande kajkonstruktionen
icke utföras så stark, som annars skulle vara
nödvändigt. Fig. 5 visar en fiskehamn i
Norrbottens län, där ifrågavarande typ kommit till
användning.
Man får ofta höra att konstruktionens mot isen
vända sida (t.ex. kajfronten) bör göras så slät
som möjligt, varigenom isen så att säga icke
erhåller något tag på konstruktionen. Det torde
emellertid icke spela någon större roll hur den
mot isen vända sidan är beskaffad, då isen och
konstruktionen fryser ihop till en enda fast kropp.
De sprickor som bruka uppstå i isen uppträda i
allmänhet ett stycke utanför konstruktionen.
Däremot bör konstruktionens utsträckning i
längdled vara rak och regelbunden. Krökta linjer
och orgelbundenheter (kajlinje i hak t.ex.) öka
isens lyftande grepp på konstruktionen.
Storleksordningen av isens lyftkraft har hitintills
endast kunnat uppskattas med ledning av
erfarenheter från utförda konstruktioner.
Många äro också de byggnader, som förstörts
genom isens åverkan. Det är ett problem av stor
betydelse, som genom de utförda mätningarna
och Löfquists beräkningar bringats ett stort steg
framåt mot sin lösning.
Bror Fellenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
