Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1944 - Insänt: Landbassänger av betong, av Sven Wallbom, Eskil Lundahl, Claes Fischerström, Bertil Löfquist och Sven Olof Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(776
TEKNISK TIDSKRIFT
för barn, är risken för olyckshändelser som följd av detta
byggnadssätt mindre.
Det säges vidare i artikeln, att en bassänglängd av 33*/3
m är önskvärd ur tävlingssynpunkt. Detta är icke alldeles
riktigt, ty ur den synpunkten är en bassänglängd av 25
eller 50 m att föredra. Vid Malmslätt har man valt
måttet 33,34 m helt enkelt därför att en 10 m trampolin
icke går att infoga i en 25 m bassäng, som också skall
ha en grund avdelning, och för att bassängen skulle bli
tillräckligt stor för förbandets personal.
Slutligen säges att polobanans minimimått äro 27 X 18 m.
Dessa mått äro visserligen mycket lämpliga, men i
verkligheten närma de sig maximimåtten, som äro 30 X 20 m.
Vid vattenpolospel räknas 1,5 m såsom gräns för djupt
vatten, ej 1,8 m som uppges i artikeln.
Riksföreningen för Simningens Främjande
Sven Wallbom Eskil Lundahl
sekreterare teknisk expert
I sin uppsats anför dr Asplund att Vattenbyggnadsbyrån
anlitats för frågor rörande cirkulation, vattenrening m.m.
Jag vill dock framhålla, att byrån tar bestämt avstånd
från den levererade reningsanläggningen med katalytiskt
sedimenteringsmaterial, vilken reningsmetod enligt hittills
verkställda prov ej befunnits lämna tillfredsställande
reningseffekt eller uppfylla garantierna.
Claes Fischerström
Dr Asplund anser att vid landbassänger av betong fara
för förstöring föreligger på grund av inre övertryck, som
uppstår under vintern genom isläggning. Vid den
simanläggning i Malmen som beskrives i uppsatsen ha särskilda
åtgärder vidtagits för att eliminera sådan fara.
Häremot vill jag hävda att någon risk för förstöring
genom inre övertryck ej kan finnas vid bassänger av den
storlek det här är fråga om. Volymökningen som
uppkommer i den slutna bassängen då isen växer i tjocklek,
resulterar i att istäcket buktar sig uppåt. Det härför
erforderliga upptrycket kan approximativt beräknas och blir
genom istäckets ringa böjningsstyvhet mycket obetydligt.
Någon siffermässig beräkning skall ej ges här. Ett försök
till beräkning av utböjningar hos ett istäcke har jag gjort
i en uppsats, "Lyftkraft och bärförmåga hos ett istäcke",
införd i detta häfte av Teknisk Tidskrift.
Antar man att isen i bassängen vuxit till 1 m tjocklek,
måste istäcket genom volymökningen böja sig uppåt i
genomsnitt ca 10 cm. Invid bassängens kanter kan någon
rörelse ej äga rum, varför höjningen i mitten av bassängen
blir större än 10 cm. En överslagsberäkning visar, att i
detta fall det inre övertrycket i stort sett kommer att
motsvara en vattenståndshöjning på 30 cm. Detta extra
tryck kan knappast skada den beskrivna konstruktionen.
Vid större landbassänger av detta slag föreligger risk för
skadlig åverkan genom isen huvudsakligen på grund av
det horisontala tryck, som isen kan ge upphov till, då den
vill utvidga sig vid temperaturhöjningar. Denna
omständighet synes däremot ej ha blivit beaktad vid
simanläggningen i Malmen. Det horisontala istrycket kan under
ogynnsamma omständigheter antas nå en storleksordning
av 15—30 t/m av isranden. Bertil Löfquist
Sedan bassängförslaget i princip framlagts av mig,
konsulterades sekreterare Sven Wallbom och civilingenjör
Eskil Lundahl rörande olika anordningar, av vilka de fria
vattenrummen sedermera fastställdes av Simförbundets
förutvarande ordförande Erik Bergvall. Jag uppfattade, att
nämnda herrar i detta ärende företrädde Simförbundet.
Simförbundet nämndes därför i artikeln, men detta
tillrättas gärna och med erkännande till Simfrämjandet.
I artikeln anges tydligt, att de rekommenderade fria
vattenrummen gälla för den speciella bassängen i Malmen.
Här finns varken fel eller missuppfattning och jag kan
icke heller fatta, att förhållandena skola kunna
missuppfattas av andra badbyggare, som läst artikeln ordentligt.
Jag anser icke och det framgår ej heller av artikeln, att
hyllorna äro idealiska för all simundervisning, men man
kan väl å andra sidan icke bestrida, att de ha påtagligt
värde för simundervisningen på ett något framskridet
stadium ifall den grundare delen av bassängen är upptagen av
nybörjare, utom att de ge nybörjare, som gå ut på djupt
vatten, en viss säkerhetskänsla och möjlighet till räddning.
I en militär simbassäng behöver man ej fästa avgörande
betydelse vid att iknuffade barn icke skada sig mot
hyllans "kant". Då bassängkanten är låg och hyllan har ett
relativt stort djup och litet utsprång, tror jag för min del
icke på någon nämnvärd risk för allvarliga skador, även
om barn skulle tillåtas i bassängen.
Artikeln utsäger ej, att Vattenbyggnadsbyrån anlitats för
frågor rörande cirkulation och vattenrening. Det framgår
i stället med all önskvärd tydlighet, att
reningsanläggningen icke projekterades av dem. Den projekterades även utan
min medverkan, och artikeln omförmäler härvidlag utan
bedömande endast vad som blivit utfört. Civilingenjör
Fischerströms utsagor om reningsanläggningens brister
böra givetvis uppmärksammas av simbadsbyggare.
När isens spännvidd ökar, minskar uppenbarligen, såsom
civilingenjör Löfquist anmärker, det hydrostatiska
övertrycket. Den förebådade kvantitativa behandlingen härav
måste vara av stort värde.
Vid bassängens konstruktion gjordes åtskilliga
överväganden, som icke infördes i artikeln, därför att jag för dem
saknade experimentellt eller annat bindande underlag.
Ifall det ej behöver tas upp alltför högtidligt, vill jag
redogöra för ett par av dem. Ett övervägande avsåg det
av Löfquist behandlade trycket på grund av bassängisens
utvidgning. Isen har en betydligt större
temperaturutvidgning än betongen, och det kan därför förefalla som om
istrycket skulle bli destruktivt vid en kraftig
temperaturstegring. Isen ligger emellertid i direkt kontakt med det
nollgradiga vattnet och borde därför enligt mitt
bedömande även vid låg lufttemperatur icke avvika så mycket från
vattentemperaturen, att skador uppkomma, när
lufttemperaturen stiger. Ett stöd härför är att i två mindre
bassänger, i vilka jag experimenterat med samma
expansionsanordning, inga skador förmärkts, trots att bassängerna
stått vattenfyllda under flera stränga vintrar.
Mätningar av temperaturförhållandena i ett istäcke vid
låg lufttemperatur kanske redan finnas utförda, ehuru de
äro okända för mig. Skulle förhållandena icke vara helt
utredda, vore det av stort intresse, om sådana mätningar
utfördes. Nästa steg vore sedan att mäta
temperaturspänningarna i en omfattad isplatta, dels med underliggande
vatten och dels utan underliggande vatten.
Vid bassängens konstruktion övervägdes också ett annat
fenomen, som kan tänkas uppträda, ifall den beskrivna
expansionsanordningen saknas. Det vid väggarna
fastfrusna istäcket böjer sig vid fortsatt frysning uppåt på
grund av volymsökningen. Genom plasticitet kunna
spänningarna i denna uppåtböjda isplatta reduceras. Spricker
sedan isen på något ställe, så att vattnet rinner ut längs
omkretsen, bildar isen mellan bassängens långsidor ett
valv, som jag antog skulle kunna utöva ett kraftigt
valvtryck på bassängväggarna (det vore även av intresse att
i modell söka frambringa denna effekt samt att mäta
valvkraften). Begagnar man sig däremot av den beskrivna
expansionsanordningen, böjes isen aldrig uppåt, och
bassängväggarna kunna icke skadas på det tänkta sättet.
Jag ber till slut dem, som finna fel på
bassänganordningarna, ta i betraktande, att i många fall eftergifter i
önskemålet att åstadkomma de allra bästa anordningarna och
konstruktionsdetaljerna måst göras, därför att även en
annan konstruktionsfaktor spelat in vid
Malmenbassängens utformning, nämligen nödvändigheten att (med
iakttagande av alla rimliga säkerhetskrav) åstadkomma en
billig bassäng. Sven Olof Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
