Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 8 juli 1944 - Konstdefinition och konstförstånd, av r - Lärobok i nomografi, av Bn - Statistiska uppgifter över vattenverk, avloppsverk, vägar och gator samt renhållningsverk i svenska städer och samhällen för år 1942, av Gustav Winqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(816
TEKNISK TIDSKRIFT
kan naturligtvis sägas i viss mån vila på ett irrationellt
moment, men detsamma gäller ytterst också om all annan
insikt. En så enkel sak som att avgöra om en färg eller
en färgblandning t.ex. är blå, eller om en smak är bitter
eller söt, vilar alltid på en personlig, kategorisk dom, som
inte kan grundas på någon ännu djupare gående,
för-ståndsmässig analys. Den egna upplevelsen kan
naturligtvis hos iakttagaren utlösa ett större eller mindre komplex
av känslor allt efter hans temperament, så att han rycks
med, hänföres, retas eller gripes, men detta gäller om all
insikt. Den omständigheten, att förmågan att bedöma konst
efter här skisserade riktlinjer kan genom övning och
inlevelse i ämnet utvecklas till alltjämt större säkerhet,
skiljer ju inte heller denna förmåga på något sätt från
andra, rent intellektuella färdigheter.
Är hantverk konst1
Man kan naturligtvis nu göra sig den frågan på vad sätt
rena bruksföremål, såsom vaser, möbler eller hela hus
kunna bringas in under ovannämnda definition av
begreppet konst. Bruksföremål äro ju mer eller mindre fria
kompositioner, som inte på samma sätt som t.ex. tavlor
eller skulpturer bestå av avbildningar av personer eller
föremål, vilka redan existera och som därför i iakttagarens
medvetande kunna bilda en grundval för jämförelser.
En diktare kan åstadkomma ett konstnärligt återgivande
av en scen, som han har bevistat eller föreställt sig. De fria
föreställningar och fantasier, som människor och icke
minst konstnärliga begåvningar förmå göra sig, äro
naturligtvis lika fullt upplevelser som de omedelbara
sinnesförnimmelser, som den yttre världen framkallar. Ja, frågan är
väl, om icke det som målaren eller bildhuggaren uttrycker
med sina färger eller med sin lera, alltid är en föreställning,
som väl kan ha sin grund i yttre ting, men som genom
det konstnärliga temperamentets mentala processer har
befriats just från de mest omedelbara och banala
sinnesförnimmelserna.
Utan att förlora sig i mera djupgående kunskapsteoretiska
utredningar kan man därför säga, att även en keramikers
eller arkitekts verk är konst, såvida det innehåller ett
återgivande av föreställningar, vilka till sin karaktär
erkännas som mänskliga upplevelser. Är arkitekten eller
keramikern icke i stånd att ge uttryck för det karakteristiska,
är han trots en eventuell konstnärlig läggning icke
konstnär. Kännetecknas hans inre föreställningsvärld och hans
förmåga att bearbeta sina sinnesintryck icke av någon
speciell egenart, saknar han konstnärlig begåvning, vilket
naturligtvis inte utesluter, att han kan bli en eftersökt
byggmästare eller fabrikant.
Naturens egna fria skapelser, de må vara aldrig så vackra
eller egendomliga, enkla eller komplicerade, kunna
naturligtvis aldrig bli konst. Konsten är ett återgivande av
mänskliga upplevelser och kan blott bli till genom
mänsklig skaparverksamhet.
Är vetenskap konst?
Skiljer sig då det rent vetenskapliga arbetet från konsten?
Även forskaren skapar ju med sin fantasis hjälp vissa
föreställningar (nämligen om naturlagarnas ännu okända
beskaffenhet osv.), och dessa föreställningar äro ju
mänskliga upplevelser, vilka när de återges i skrift eller i form
av nya apparater eller anordningar möjligen skulle kunna
falla in under begreppet konst. Härtill kan svaras, att om
forskningsresultatet skall vara riktigt, dvs. stämma med de
sökta naturlagarnas verklighet, finns det intet eller endast
ytterst ringa spelrum för personlighetens egenart. Ett
praktiskt ingenjörsarbete däremot, t.ex. en bro, en väg
eller en maskin, där uppgiften visserligen är bunden av
statiken, värmeteorin eller andra lagar och av materialets
egenskaper o.d., men där det icke desto mindre finns plats
för en individuell lösning av uppgiften, kan naturligtvis vara
konst på samma sätt som t.ex. många av arkitektens arbeten.
Gentemot de här framförda betraktelserna kan konst-
nären hävda, att konsten framför allt bäres upp av
intuition och känsla och att en rent intellektuell analys aldrig
kan bli tillfyllestgörande. Det är möjligt, att konstnären
ur sin speciella synpunkt har rätt häri, men, som redan
har framhållits, äro de här framförda åsikterna mindre
avsedda för dem än för människor, som i stort sett äro
hänvisade till att med förståndets hjälp orientera sig i
konstnärliga frågor. r
dk 518.3
Lärobok i noinografi, av fil. dr E Giljam. 2:a uppl.
Stockholms Tekniska Institut, Stockholm 1943. 168 s., 100
fig. 13,70 kr.
Detta är den enda läroboken på svenska, som behandlar
nomografi. Egentligen är detta underligt med hänsyn till
att nomografin rätt tillämpad ger goda möjligheter till
förenkling av räknearbetet i många praktiska fall, där man
ej är beroende av större noggrannhet än vad som t.ex.
erhålles med en vanlig räknesticka.
Ur innehållsförteckningen antecknas följande
huvudrubriker: funktionsskalor, funktionsnät, projektiv avbildning,
syftlinjenomogram, nätnomogram, specialräknestickor,
dualistisk avbildning. Framställningen är inriktad på det
praktiska färdigställandet av nomogram och går därför ej
in på de subtilaste teoretiska utredningarna utan nöjer
sig med de nödvändigaste delarna av teorin. Genom ett
flertal lösta exempel klargöras de olika metodernas
användning, och en rikhaltig mängd övningsuppgifter
underlättar bokens användning för självstudier.
Egentligen är boken skriven som lärobok att användas i
de högsta klasserna i Stockholms Tekniska Institut, men
man undrar dock om eleverna förmå tillägna sig allt
boken innehåller. I det stora hela är arbetet att
rekommendera för den, som vill tillägna sig de nomografiska
arbetsmetoderna. Fin
dk 31 : 625.7/.8(485-2)
31 : 628.1/.4(485-2)
Statistiska uppgifter över vattenverk, avloppsverk,
vägar och gator saint renhållningsverk i svenska städer
och samhällen för år 1942, utgivna av Svenska
Kommunaltekniska Föreningen genom Georg Hentz. Malmö 1943.
134 s.
Denna publikation torde inom väg- och
vattenbygggar-kretsar vara alltför välkänd för att någon närmare
redogörelse för dess 39 :e årgång skall vara nödvändig, helst
som i fråga om statistikens uppställning inga förändringar
ha vidtagits i förhållande till de fem närmast föregående
åren. I förordet anges, att vissa önskemål härom ha
framkommit men att redaktionen icke ansett dem vara av sådan
betydelse, att de kunna uppväga olägenheterna av för ofta
förekommande ändringar, vilken synpunkt speciellt måste
uppskattas av t.ex. en utredningsman, som ofta önskar
göra sammanställningar för en lång följd av år. Förslag
om statistiken tas emellertid gärna emot av redaktionen.
I förordet anges ändringarna i de redovisade städernas
och samhällenas antal ävensom de mera påtagliga
förändringar sedan föregående år, som framgå av den nu
tillgängliga statistiken. Sålunda har den stränga vintern
1941—1942 förorsakat svårigheter i form av onormalt stort
antal vattenläckor och ökade kostnader för
gaturenhåll-ningen vintertid. Detta torde vara en av orsakerna till
de ofta förekommande höjningarna av taxorna för
gatu-renhållning och har möjligen även bidragit till
förekommande höjningar av vattentaxorna. Beträffande
avloppsverken är den största förändringen, att Henriksdals
reningsverk i Stockholm nu tas med.
SKTF.s Statistik, vilken är oumbärlig för drift- och
utred-ningsingenjörer inom kommunaltekniken, bör även vara
till stor nytta för var och en, som har intresse för sin
stads eller sitt samhälles tekniska frågor. Genom sin
rediga uppställning med klara och lättfattliga tabellhuvuden
och en stor mängd kommentarer, är den lättillgänglig
även för icke-tekniker. Gustav Winqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
