Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Sulfitmassa och papper i Förenta Staterna, av Axel Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
842
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Världens största fabrik för blekt sulfitmassa.
som fyllnadsämne i amidhartser för
framställning av ljusa och klart färgade konstmassor.
Principiella drag i tillverkningen
Utrustning
Några av de nyaste och största sulfitfabrikerna
i världen äro belägna vid norra Stillahavskusten
(fig. 6 och 7). Givetvis ha dessa fabriker en
mycket modern planläggning och utrustning. De ur
svensk synpunkt intressantaste lösningarna på
många problem och de senaste tekniska
nyheterna finner man dock ofta vid äldre fabriker i
landets östligare delar. Detta har flera orsaker.
Vedmaterialet liknar här mera, vad vi äro vana
vid i Sverige. Fabrikerna i öster drivas under
hårdare konkurrens, som tvingar till mest
ekonomiska tillverkningsmetoder. Slutligen ligga de
relativt nära till de flesta större verkstäder, som
leverera maskiner, instrument och annan
utrustning till cellulosa- och pappersindustrin.
Som exempel till det nyss anförda må nämnas,
att flera fabriker i mellersta västern och de östra
staterna kunna uppvisa en lika låg
svavelförbrukning per ton massa, som man normalt räknar
med i de nordiska länderna. I Stillahavskustens
fabriker är svavelförbrukningen däremot
genomgående 20—50 % större på grund av högre
fuktighetshalt hos veden och mindre effektiv
återvinning. Till den utrustning, som först blev införd
vid fabriker i de mellersta och östra staterna,
höra spritstorn i stället för indirekta kylare för
svavelugnsgaser, vidare syracisterner och torn av
kompoundplåt, kokare i helsvetsat utförande och
anordningar för automatisk kokning.
Mycket få verkstäder i Förenta Staterna äro till
övervägande delen inställda på tillverkning av
maskiner just för pappers- och cellulosaindustrin.
Men i stället finnas många företag, hos vilka man
tillverkar maskiner eller apparater för en enda
process, såsom filtrering, sållning, lagring av
vätskor eller mätning. Följaktligen har man där
förvärvat ingående kunskap om ifrågavarande
process och kan lätt överföra vunna erfarenheter
från ett område till ett annat.
Några mycket anlitade konstruktionsfirmor äro
specialiserade på en viss del av
cellulosatillverkningen, såsom syraberedning, gasåtervinning eller
blekning (fig. 8) . 1 viss mån har detta bidragit till
att standardisera utrustning och metoder inom
motsvarande avdelningar i massafabrikerna.
Metoder
Tillverkningen av papper och cellulosa i Förenta
Staterna uppvisar åtskilliga särdrag, varigenom
den skiljer sig från motsvarande tillverkning i
Sverige. Skillnaderna kunna i de flesta fall utan
svårighet hänföras till olikheter i fråga om
produktionsfaktorerna i de båda länderna.
Farten är ju ett begrepp, som man med all rätt
brukar förknippa med sin uppfattning om vad som
är typiskt amerikanskt. Medan hastigheten vid
mekaniska processer i allmänhet kan drivas upp
mycket högt, utan att detta behöver medföra
ökade materialförluster eller försämring av
produktens kvalitet, så är detta långt ifrån fallet med de
kemiska processer, som användas inom
cellulosaindustrin. Kokningen med därtill hörande
ned-gasning och tömning av kokarna sker i allmänhet
mycket hastigt i amerikanska fabriker, och detta
är utan tvivel en orsak till att massans kvalitet
ofta blir lägre och förbrukningen av råmaterial
högre än i svenska fabriker. Även blekningen
sker i många amerikanska fabriker på
förhållandevis kort tid och delvis med samma resultat,
som nyss nämnts i fråga om kokningen.
Inom den amerikanska cellulosaindustrin har
man i stor utsträckning gått in för automatisk
reglering av temperaturer, tryck, nivåer och andra
faktorer i tillverkningen. I samband därmed har
tryckluft kommit till allmän användning för
manövrering av ventiler, belastning av
pressvalsar, riivåmätning och andra uppgifter. Reglering
av massans koncentration sker dock ofta för hand,
Fig. 8. Jensens
syra-torn dominera —
deras norskfödde
uppfinnare är
verksam i New York.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
