Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Sulfitmassa och papper i Förenta Staterna, av Axel Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juli 19 A A
843
även i de modernaste blekerier, där en verkligt
jämn koncentration är önskvärd. Att man just
i fråga om reglering av massakoncentrationen nått
längre i Sverige, sammanhänger nog med att man
här tidigare fick tillgång på lämpliga apparater
för detta ändamål. Konsistensregulatorerna böra
vara särskilt utexperimenterade för
cellulosaindustrin, och med dennas dominerande ställning i
Sverige är det ju naturligt, att utvecklingen kom
att drivas fram fortare här.
Värmeekonomin står i genomsnitt icke på någon
särskilt hög nivå i amerikanska fabriker. Detta
sammanhänger med att man mångenstädes har
tillgång på billigt bränsle, såsom naturgas,
avfallsved eller stybb från kolgruvor. I vissa trakter är
värmebehovet mycket måttligt tack vare ett milt
klimat. Industrin längs Stillahavskusten är
gynnad av båda dessa faktorer. Sulfitkokarna äro i
amerikanska fabriker som regel icke
värmeisolerade, och man ser sällan några anordningar för
att återvinna värme ur avfallsluten från kokare
eller ur ångluftblandningen från torkmaskiner.
Förhållandet mellan kraftpris och ångpris är i
allmänhet högre i Förenta Staterna än i Sverige.
Många uppgifter, för vilka vi äro vana att räkna
med elektrisk kraft, har man därför vid
amerikanska fabriker i stället löst med användning av
ånga. Smärre exempel äro nedförandet av flis
ur fickor över kokarna och utblåsningen av gas
från toppen av syratornen. För drift av
pappersmaskiner har man på senare år installerat ett
stort antal ångturbiner. Trots sin relativt låga
verkningsgrad uppskattas dessa allmänt, emedan
de äro lättskötta och tillförlitliga.
Över huvud taget märker man en ganska stark
tendens till sparsamhet med elektrisk kraft. För
massans rening har man i många pappersbruk
bytt ut maskiner av centrifugtyp mot vortraps,
som avskilja föroreningarna med blott en tiondel
så stor kraftförbrukning. Dessa apparater sakna
rörliga delar och äro i stället konstruerade så, att
pumptrycket framkallar den erforderliga
virvelrörelsen i massan. Vidare har man sökt komma
ifrån slöseriet med kraft i konventionella
mal-ningsholländare. I många fall har man ersatt
dessa med modernare holländare, utrustade för
automatisk reglering av maltrycket. På andra håll
ha holländarna byggts om till att endast cirkulera
massan med pump, varefter den mekaniska
behandlingen av massan sker i andra mätverktyg.
Holländare och i viss mån även jordankvarnar
ersättas allt mera av moderna raffinörer. Dessa
ha betydligt lägre kraftförbrukning, emedan de
arbeta med mindre friktionsförluster och till
skillnad från äldre mätverktyg äro konstruerade
för endast ytbehandling utan skärning av
massan. Då papperstillverkningen fordrar en viss
mängd korta fibrer i massan, anser man det ofta
bättre att blanda in en billig, kortfibrig massa än
att skära av de långa fibrerna vid målningen.
Inom amerikansk pappers- och cellulosaindustri
använder man i jämförelsevis stor utsträckning
olika kemiska produkter för att behandla papper
och underlätta olika processer i tillverkningen.
Genom att sätta till en ringa mängd amidharts
i massan kan man ju framställa ett papper, som
bibehåller en stor del av sin styrka i vått tillstånd.
Denna våthållfasthet har visat sig vara en
värdefull egenskap för många pappersprodukter, såsom
kartor, handdukar, säckar och smörpapper. Med
nitrocellulosa åstadkommer man en lufttät,
transparent och självförseglande lackering av
perga-myn till förpackning av konditorivaror etc.
Metylcellulosa begagnas som mjukgöringsmedel och
även till att öka motståndskraften mot fett hos
papper för bokomslag och andra ändamål.
På den amerikanska marknaden finnas bortåt
femhundra vätande och emulgerande ämnen.
Dessa äro mestadels sulfonerade produkter,
tillverkade med utgångspunkt från mineralolja eller
vegetabiliska fetter. Många sådana kemikalier
brukas med gott resultat inom pappers- och
cellulosaindustrin, exempelvis vid rening av lump och
avfallspapper, förädling av massa för kemiska
ändamål, framställning av absorberande papper
och inkörning av filtar på pappersmaskiner.
Införandet av metoder, som grunda sig på
användning av nya kemikalier över huvud taget,
har i Förenta Staterna underlättats av den mycket
livskraftiga kemiska industrin inom landet.
Tyvärr var denna före kriget i viss mån hindrad av
internationella överenskommelser från att sälja
sina produkter i de nordiska länderna.
Driftledning och forskning
Medan pappers- och cellulosaindustrins tekniska
personal i Sverige ganska klart kan uppdelas efter
utbildning, så är detta ej i samma utsträckning
fallet i Förenta Staterna. Chefsposterna innehas
i regel av personer med teoretisk bildning, men
det är svårt att skönja någon klar skiljelinje
mellan driftingenjörer och förmän. Bland de förra
finnas många, som utan teoretiska förkunskaper
arbetat sig fram genom praktisk duglighet, och
bland yngre förmän träffar man många med
college-utbildning. Dessa förhållanden bottna
delvis i att man fäster stort avseende vid en grundlig
praktisk erfarenhet hos driftledningen. Men den
flytande gränsen mellan olika befälsgrader är
också naturlig för ett land, där var och en är
medveten om sin chans att komma framåt,
liktydigt med att formera sin inkomst, medan å
andra sidan en given utbildningsgrad icke socialt
förutbestämmer till någon viss tjänsteställning.
I forskningsverksamhet sysselsättes hos alla
större företag en imponerande stab av personer
med vetenskaplig utbildning. Numera förlägger
man gärna forskningslaboratoriet på något
avstånd från företagets kontor och fabriker, för att
det vetenskapliga arbetet så litet som möjligt skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
