Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 22 juli 1944 - Reaktionsmotorproblemet, av Arne Mörtsell och Sven E Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juli 19 A A
871
Reaktionsmotorproblemet
Ingenjör Arne Mörtsell, LSTF, Stockholm:
Under den sista tiden ha uppgifter i dagspressen
allt oftare återkommit rörande
reaktionsmotordrivna flygplan. Huruvida dylik drift verkligen
kommit fram hos stormakterna till ett sådant
stadium, att man kan avgöra, om den såväl praktiskt
som ekonomiskt har framtiden för sig, har ännu
så länge visat sig vara omöjligt att utläsa av
tillgänglig litteratur.
De förhoppningar, som speciellt stimulera till
försök med reaktionsdrift, synas vara, dels att
reaktionsorganet rimligt sett bör kunna göras
relativt enkelt jämfört med
motor-propellersy-stem, dels att den nyttiga effekten kan fås att öka
med ökad flyghastighet även vid exceptionellt
höga flyghastigheter (över 1 000 km/h).
Avsikten med efterföljande utredning är att
belysa olika vägar, som med hänsyn till beräknade
energiutbyten ge olika möjligheter att utnyttja
reaktionsenergin. Däremot gör den icke anspråk på
att ånge några tillvägagångssätt som i praktiken
skulle medföra reaktionsmotorns överlägsenhet
gentemot motor-propellersystem av nu gängse slag.
I princip kan man skilja mellan pulserande och
icke pulserande reaktionsmotorer, vilka kunna
arbeta med låga och höga tryck; förutsättes att
arbetsmedierna äro luft och flytande eller
gasformigt bränsle. Vid låga tryck på luften (gasen)
blir reaktionsorganet relativt stort. De höga
trycken däremot erbjuda större värmetekniska
svårigheter än de lägre. De pulserande
reaktionsorganen bli tyngre än de icke pulserande, men
i gengäld medge de förra lägre fordringar på
värmebeständigheten hos de ingående materialen.
Det ligger måhända närmast till hands att tänka
sig att åstadkomma ett pulserande
reaktionssystem, bestående av en vanlig förbränningsmotor,
vilken arbetar enligt två- eller fyrtaktsprincipen
och vars arbetsslag avbrytes, så att det
kvarvarande expansionsarbetet till största möjliga del
omsättes i reaktion, t.ex. på så sätt att
förbränningsgaserna med stor hastighet få strömma ut
genom ett reaktionsmunstycke. I detta fall blir
det emellertid synnerligen svårt, dels att avväga
arbetsslagets avbrytande så att minsta möjliga
effekt utnyttjas för kompressionsarbetet, dels att
erhålla en kombination, reaktionsmunstycke—
avgasventil av effektiv konstruktion. För att få
ett begrepp om hur stor del av den till motorn
tillförda energin, som skulle kunna utnyttjas för
DK 621.486 : 629.136.3
omsättning till reaktionsenergi tänka vi oss, att
80 % av motorns effektiva arbete omsättes för
reaktion och att 20 % åtgår för motorns rotation
(gaskomprimering). Räkna vi med att motorns
verkningsgrad är 30 % när den arbetar som
vanlig förbränningsmotor, återstår 0,30 X 80 % pius
de normala avgasförlusterna, vilka senare bruka
hålla sig omkring 30 %, dvs. tillsammans ca
54 %. Emellertid torde det vara förenat med
stora svårigheter att på ett något så när
ekonomiskt sätt kunna utnyttja dessa 54 % genom
omsättning till reaktionsenergi enär bl.a.
reaktionsmunstycken i samband med avgasventiler
säkerligen medföra stora förluster.
Beteckna vi reaktionsenergin med R % och
förlusterna i reaktionskammaren med F %, erhålles
i detta fall R + F 54 %.
I det följande skola fyra i princip olika
reaktionssystem utvecklas med avseende på
energiutbyten och viktförhållanden under vissa
betingelser, som antagits för att man skall kunna få ett
begrepp om vilket eller vilka av dessa system, som
kan eller kunna tänkas komma till användning.
Reaktionssystem 1
Vi tänka oss ett reaktionsmotorsystem bestående
av en förbränningsmotor, som driver en
kompressor, fig. 1. Den i kompressorn komprimerade
luften ledes till en reaktionskammare, där
bränsle insprutas och förbrännes.
Vi tänka oss, att detta system tillämpas på ett
aggregat i liten skala, t.ex. att 20 m3 luft av
atmosfärtryck komprimeras till 20 at a/h. Det
teoretiska kompressionsarbetet är då
= 200000-20 r__1 0j4l _ 1
0,4 -2Ö1’4 L (20)1^ 3600-75
= 2,5 hk
Tryckår!
Fig. 1. Schematisk bild
av reaktionssystem nr 1.
[-Reaktions-kammare-]
{+Reaktions-
kammare+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
