Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 22 juli 1944 - Reaktionsmotorproblemet, av Arne Mörtsell och Sven E Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(876
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Verkningsgradskurvor vid reaktions- resp. raketdrift.
Här må observeras att för v > w skulle enligt
ekvationen rj > 1. Orimligheten härav framgår av
att totala drivande kraften då blir negativ. Det
kan ju ej löna sig att ta in luften vid hög
hastighet och sedan utsläppa den vid lägre.
Det termodynamiska förloppet
En granskning av reaktionsmotorproblemet ur
termisk synpunkt stöter på vissa svårigheter, dels
på grund av att ett flertal olika kombinationer av
reaktionssystem kan komma till användning, dels
emedan man ej känner strålnings-, lednings- och
friktionsförlusterna i anläggningen.
För att i någon mån kringgå dessa svårigheter
och undvika alltför komplicerade härledningar
renodla vi problemet. Vi tänka oss, att den
intagna luften komprimeras adiabatiskt, varefter
den tillföres värme vid konstant tryck och till slut
får expandera adiabatiskt. Förloppet framgår av
fig. 2.
Vi studera 1 kg luft; L1} L2, L3 och L4 uttryckas
i värmemått
U = C, [T2 — 7\]; T, = T, Hn
alltså
in —1
Tillföres bränslemängden q kg/s med effektiva
värmevärdet / kcal/kg fås
qI-=Cp [T3 — T2]
alltså
alltså
där
T s = T,
L
n — 1
Ptfir + v1
pi’ cp
AR [Ta—Ts]
Lo <= kcal/kg
l/p
L,<=C, \T, — 7\]
ålltså
U p= AR [T4 — TJ
Sättes
1— , ql
I n = £ och
Pl>
blir det per sekund och 1 kg luft vunna arbetet
AR1 _
e e J
— C, Ti [e—l]+AR[a+Ti]
Den termiska verkningsgraden blir
Nt
Vt
e och — = a
Ljp
[-(?)■-ekund-]
{+(?)■-
ekund+} och
t=[Tie + a] \c
l e
Denna kan även skrivas
T4
ql
rjt=l
Tz
eller rit — 1
\P2>
Sambandet åskådliggöres av fig. 3. Härav
framgår verkningsgradens stora beroende av
kompressionen. Förhållandet är ju likartat vid ordinära
förbränningsmotorer av kolvtyp, men här ligger
det nog värre till, emedan den stora volym, som
förbrännings- och reaktionskammare utgöra,
troligen ej kan dimensioneras att motstå alltför
höga tryck, utan att vikten blir för hög. Stor vikt
kräver nämligen större vingyta, vilken förutom
ytterligare vikt ger ökat luftmotstånd, vilket i sin
tur kräver ökad effekt, osv.
Nt åtgår till att öka gasens hastighet från v till w.
Om verkningsgraden vid ev. munstycke är r]a
gäller för 1 kg gas
w
Va Nt
alltså
2 g 2 g
w
Resulterande framdrivande kraften P
— v] blir
m [w
P,v?T,\
P, v, T, L4 P, v4 T4
Fig. 2. Reaktionsmotorns cirkelprocess.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
