Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 29 juli 1944 - Erfarenheter av kamjärn, av Erling Reinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898
TEKNISK TIDSKRIFT
under de två åren gjorts vid användningen av
kamjärnet SAS 40.
Arbetets utförande
Kapning av järnen
Kamjärnet är avsevärt hårdare än de normalt
brukliga stålkvaliteterna St 37 och 44, för vilka
de vanliga armeringsjärnssaxarna äro tillverkade.
Skären i saxarna ha ofta visat sig för svaga för
grovt kamjärn, varför slitningen varit onormalt
hög. Vid Midskogsforsens kraftverksbygge ha
därför de grövsta järnen kapats med gasskärning.
Denna olägenhet (vilken delvis även vidlåder
rundjärn St 52) kan elimineras, om saxarna förses
med skär av högre stålkvalitet. Så har varit fallet
vid Selsfors kraftverksbygge, där till en början
skären i saxen snabbt gingo sönder. Sedermera
ha skär med bättre härdning kunnat levereras
och väl hållit även för klippning av grova
kam-järn. Det är emellertid av vikt, att skären
fastsättas omsorgsfullt, och att en sax för exempelvis
32 mm rundjärn St 37 icke användes för grövre
kamjärn SAS 40 än 25 mm, enär
klippningskraften i annat fall blir större än den, för vilken saxen
dimensionerats.
Bockning av järnen
Bockningen av järnen har i allmänhet gått bra,
men givetvis gör sig även här materialets hårdhet
gällande, dels därigenom att arbetet fordrar mera
kraft och dels därigenom att större försiktighet
måste iakttas vid bockningen. I enlighet härmed
föreskriva ju också de nya betongbestämmelserna
betydligt större bockningsradier för dessa järn än
för vanliga mjuka armeringsjärnskvaliteter. Vid
frångående av dessa bestämmelser, dvs. vid
bockning med betydligt mindre radier, ha också i ett
flertal fall brott uppstått. Så var t.ex. fallet på
en byggnadsplats, där bockningsradien var ca 2 d,
alltså mindre än vad leveransbestämmelserna
fordra. Efter ökning av radien ha inga brott
uppkommit.
Vid en annan byggnadsplats visade det sig, att
de järn, som sprungit av, först bockats med liten
krökningsradie och därefter återbockats på grund
av felaktig bockningsvinkel, varvid brottet skedde
under återbockningen. Det är en gammal
erfarenhet, att dylik bockning fram och tillbaka är
mycket riskabel för ett valsat järn och givetvis
riskablare ju hårdare materialet i sig självt är.
Samma var förhållandet vid ytterligare en
arbetsplats, där ur betongen utstickande järn
bockats åt sidan för att icke vara i vägen under
monteringsarbetet. Vid återbockning av dessa järn
inträffade några brott. Saken avhjälptes i dessa
fall genom att före återbockningen värma själva
bocken med blåslampa.
Frågan om bockningsegenskaperna hos dessa
järn i kvalitet SAS 40 har varit föremål för
undersökning vid Smedjebackens Valsverks AB3, och
därav framgår, att järnen utan risk kunna bockas,
om de utfärdade bestämmelserna följas.
Bock-ningsresultatet är då oberoende av om kammarna
ligga i bockningens neutralplan eller ej. Vid
användning av skarpare bockningar än vad som
överensstämmer med bestämmelserna framträder
emellertid en skillnad, om bockningen sker med
kammarna i neutralplanet eller icke, och det är
både troligt och i vissa fall påvisat, att en del
av de brott som ägt rum på arbetsplatserna skulle
ha kunnat undvikas, om bockningen skett med
kammarna i neutralplanet. Det primära är
emellertid, att i samtliga dessa fall betydligt mindre
bockningsradier tillämpats än vad som
överensstämmer med de utfärdade föreskrifterna.
En egenskap hos järnen är, att de vid
bockningen ibland vilja vrida sig, då de bockas med
"graden" mot bockningsrullen. Härigenom kan
det uppstå svårighet att få olika skjuvbockar i
samma plan. Denna svårighet kan elimineras, om
järnet bockas så, att bockningsrullen ligger an
mot graden men samtidigt även tangerar järnet.
Vid tillverkning av ett stål med ökad hållfasthet
för rimligt pris kan det icke undvikas, att järnets
töjningsförmåga sänkes. Denna sänkning har
emellertid ingen betydelse för den färdiga
konstruktionens bestånd, sedan järnet en gång blivit
ingjutet. Däremot inverkar töjningssänkningen
på sättet för järnets handhavande, innan det blir
ingjutet. Det är av vikt, att bockningen utföres
med en krökningsradie av minst 10 d icke endast
för att minska spänningarna i järnet utan även
för att trycket mot betongen i krökens insida icke
skall bli för stort. Vid liten krökningsradie och
hög järnspänning kan risk föreligga för betongens
uppspaltning i bockens plan.
Farhågor ha även framförts, att ett järn av
denna hårdhetsgrad, som utsatts för en ganska kraftig
bockning, skulle vara på något sätt överansträngt,
dvs. icke kunna tåla den fulla belastning, varmed
Fig. 1. Dragprov på bockat
kam järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
