Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Åskskydd för Södersjukhuset, av Harald Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 augusti 1944 927
Tabell /.
100
1 2,2 4,2 7,4 8,5 13,2 18,6 35,2 35,2 19,8 12,7 9,0 5,6 5,2 3,2
2,1 1,7 0 2,5 2,6 1,7 3,5 4,7 6,7 5,6 9,0 6,5 11,4 53,5 20,8 12,5 13,8 5,1 13,2 4,4 8,7 3,5 7,1 0 5,2 1,7 0 3,5 0
3,0 3,0 0 3,9 2,6 4,5 3,6 6,2 3,9 9,2 4,1 13,6 4,3 19,2 o 12,5 o 8,5 4,5 6,4 4,7 4,9 3,9 3,3 2,6 3,6 1,7 3,0 0
4,5 4,6 4,0 5,9 7,2 9,0 10,7 17,9 10,7 9,0 6,9 5,9 4,0 4,2 4,6
5,4 5,3 5,6 6,0 7,3 9,7 9,2 11,4 10,5 8,1 7,5 6,2 5,4 5,0 5,4
5,0 4,9 5,2 5,5 6,7 9,0 8,5 10,5 9,8 7,5 7,0 5,8 5,0 4,6 5,0
100 i tabell 1; alla övriga strömvärden ha av
samma skäl omräknats i förhållande till detta värde
och ånge alltså procent.
Jämför man strömfördelningen i de olika
knutpunkterna i tabell 1, är överensstämmelsen i vissa
fall mindre god. En särskild undersökning, där
man uppmätte strömfördelningen även för andra
nätmodeller, visade att strömmen i den ledning,
där den insläpptes, var några procent lägre än
de uppmätta strömmarna i delledningarna. Denna
skillnad visade sig praktiskt taget konstant för
en viss impulslängd och modellskala och var
oberoende av var strömmen tillförts rutnätet. Det
kunde i sådant fall icke röra sig om ett mätfel
utan skillnaden orsakades av att de olika
ström-vägarna hade olika fasvinklar, varför
strömmaximum icke erhölls samtidigt i de olika
strömgrenarna. Summaströmmens maximum måste då
bli mindre än summan av delströmmarnas
maximivärden.
För den här genomförda uppgiften att
undersöka strömfördelningen i armeringsnätet sakna
dessa differenser praktisk betydelse. Granskar
man schemat i tabell 1, finner man att strömmen
snabbt fördelar sig relativt jämnt över nätet och
redan efter passage över fyra horisontala
arme-ringsjärn är strömfördelningen förvånansvärt
jämn. Strömmen i mittledaren har för denna rad
ett värde av 11,4 % med närmast omgivande
strömledares värden på 10,5 respektive 9,2 %.
Den förut omtalade differensen mellan
delströmmar och summaström har uträknats för den
nedersta raden i tabell 1. De med fetare stil tryckta
siffrorna ånge procent av summaströmmen.
Som synes är skillnaden icke stor.
Vid mätningarna voro armeringsjärnen väl
hop-najade i samtliga korspunkter. I praktiken kan
man icke räkna med ett så omsorgsfullt
utförande. Någon större ändring av strömfördelningen i
stort torde likväl icke orsakas härigenom. Detta
synes framgå av en intressant erfarenhet, som
gjordes vid försöken. I de översta sektionerna av
de båda lodräta ledarna närmast mittledaren
anges strömmen i schemat till 6,5 respektive 12,5 %.
Dessa värden ha erhållits sedan den något
bristfälliga najningen gjorts om i dessa stängers
knutpunkter. Före omnajningen uppmättes ännu
ojämnare strömfördelning nämligen 4 %
respekt-tive 12 %. Trots dessa stora differenser i första
sektionen var strömfördelningen nästan
symmetrisk redan i andra sektionen. Detta tyder på,
att lokala ojämnheter i strömfördelningen på
grund av stora övergångsmotstånd snabbt
utjämnas i nätet.
Den genomförda undersökningen har visat, att
strömfördelningen vid kort passage i betongens
armeringsjärn blir mycket jämn. En ytterligare
utjämning sker genom den på var tionde meter
anslutna takskoningen.
Resultatet av utredningen ger alltså vid handen,
att den armering, som kommit till användning
för Södersjukhusets ytterväggar effektivt kan
utnyttjas, då det gäller att åstadkomma en snabb
strömfördelning i åskskyddsanläggningen.
Mätning av överslag genoin modellförsök
Åskskyddet för Södersjukhuset har baserats på
användning av takkanternas plåtskoningar som
uppfångare. Det var därför av vikt att avgöra i
vilken utsträckning takkanterna på de långsmala,
höga byggnaderna visade tendens att träffas av
åskslag. Det var dessutom nödvändigt att
undersöka, huruvida de smala, horisontala takplanen
träffades vid åskslag. Skulle så visa sig vara fallet
blev det nödvändigt förse takplanen med
särskilda uppfångareanordningar. För lösning av dessa
uppgifter var man nödsakad att utföra en
allmänt orienterande undersökning av
åskslagsten-densen för hela det omfattande
byggnadskomplexet. Den enda utväg, som stod till buds för en
sådan undersökning, låg i ett väl avvägt
modellförsök, där hela anläggningen inlades i lämplig
modellskala.
Erfarenheten vid modellförsök av denna typ har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
