- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
928

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Åskskydd för Södersjukhuset, av Harald Norinder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

928

TEKNISK TIDSKRIFT

givit vid handon att man måste vara särskilt
försiktig och välja modellen av blixtbanan
tillräckligt lång i förhållande till den högsta höjden över
modellmarkplanet för de i försöken ingående
byggnadsmodellerna. Med en skala på 1 : 500 för
modellerna visade sig i detta hänseende en
"mo-dellblixtbana" på 1,5 m vara fullt
tillfredsställande.

Utförandet av modellerna underlättades
därigenom, att man hade en i gips utförd modell av
Södersjukhuset till sitt förfogande. Efter denna
utfördes modeller av de olika byggnadskropparna
i trä i den ovannämnda skalan. Modellerna
överkläddes med finmaskigt nät (0,5 mm maskvidd)
av fosforbronstråd. De uppställdes i en större,
rörlig tank fylld med fuktig, fin och något
lerblandad sand. Under dennas yta låg på ett djup
av 25 cm en plan plåtyta, förbunden med
jordledningen i den anordning där
högspänningsim-pulserna alstrades. De olika byggnadskropparna
placerades i förhållande till terrängen så noga
som möjligt i överensstämmelse med den
ovannämnda gipsmodellen av Södersjukhuset.

Spänningen för modellblixtbanan alstrades vid
försöken med institutets stora impulsgenerator.
Denna var så inreglerad, att den gav en negativ
normalimpuls med en uppgångstid på 1 jus och
en halveringstid på 50 jus. Den maximala
amplituden uppgick till 1,2 MV.

Försöken tillgingo så att modellblixtbanans spets
placerades i vissa bestämda lägen i ett rutnät över
modellen. I syfte att flytta spetsen för
urladdningen från ett läge till ett annat förflyttades i
vissa fall hela modelltanken, vilken stod rörligt
uppställd på decauvillespår i institutets
högspän-ningssal. Även spetsen, från vilken urladdningen
utgick, kunde för vissa lägen bekvämt
parallell-förflyttas. Begynnelselägena för urladdningen i

metallspetsen från impulsgeneratorn framgå
närmare av fig. 2, där ringarna vid bokstäverna
A, B, C ånge de lägen där modellblixtbanans övre
spets varit placerad vid försöken. I varje läge har,
för att bestämma den allmänna fördelningen i
fråga om åskslag, 5 urladdningar upptagits i följd.
Genom samtidig fotografering har härvid blixtens
anslagspunkter på byggnaden fastställts.

Med en linje från blixtbanans orienteringspunkt
till nedslagspunkten på modellen har i fig. 2
blixtbanans väg markerats. Antalet gånger
urladdningen från en sådan orienteringspunkt träffat
samma område på en modell har angivits med
siffror på respektive linjer. Enligt fig. 2
sammanstråla exempelvis urladdningarna från punkterna
A, B, C, G, J, N, S, M, l och E till en enda punkt i
vänstra delen av figuren. Denna markerar
Södersjukhusets 70 m höga skorsten vid
ångpanncen-tralen. De angivna siffrorna 5 markera, att
skorstenen träffats i fem på varandra följande
urladdningar. Inom ett visst område utgör alltså
ång-skorstenen det nedslagsområde till vilket
urladdningar ofelbart söka sig. Betraktar man däremot
orienteringspunkten K i fig. 2 finner man, att från
denna går urladdningen endast en gång till
skorstenen, medan den i fyra andra fall söker sig till
olika delar av byggnadskomplexet. Ett annat
intressant läge utgör orienteringspunkten X i fig. 2.
Den är tydligen mycket labil enär de fem på
varandra följande urladdningarna från denna punkt
söka sig till olika, utskjutande partier på
huvudbyggnaden. En upprepning av försöken för denna
punkt gav enligt fig. 2 till resultat, att fyra
urladdningar träffade ett hörn av en annan
byggnad medan den femte urladdningen träffade ett
andra hörn av samma byggnad. Från
orienteringspunkten D träffas till och med markplanet
av urladdningar.

Fig. 2. Fördelning av modellblixtens
träff-punkter på Södersjukhusets
byggnadskroppar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0940.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free