Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Tillsatskylare för transformatorer, av B R - Fabrikstillverkade transformatorstationer, av B R - Genomskinliga smältsäkringar, av Mm - Indikering för nitrösa gaser, av B R - Kanadensiskt storkraftverk, av F H - Brasiliens vattenkrafttillgångar, av B R - Linje för elektrisk anläggningsteknik vid tekniska gymnasiet i Härnösand, av H B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
932
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Tillsatskylare för
transformatorer.
Tillsatskylare för transformatorer. En amerikansk
firma har introducerat en ny typ av kylare för stora
transformatorer. Den består av en fläktkylare sammanbyggd
med en oljepump (se fig. 1). 1 regel insättas två eller flera
sådana aggregat på varje transformator. Konstruktionen
har tillkommit närmast för att spara på material vid ny
tillverkning av transformatorer. Det uppges att man ernår
en minskning i åtgången av krigsviktiga råmaterial med
ca 25 %. Installeras kylarna på äldre i drift varande
transformatorer uppnås en stegring i belastningsförmågan på
20—60 %. Ehuru den nya kylartypen framkommit som följd
av kriget väntar man att den skall få stor användning
även under fredsförhållanden. (Electr. Engng 1942 h. 10.)
B R
Fabrikstillverkade tranformatorstationer. En
amerikansk firma har tagit upp fabriksmässig tillverkning av
standardiserade transformatorstationer för effekter från 100
till 2 000 kVA. Stationerna, som kunna monteras mycket
snabbt, äro avsedda att användas såväl i. industriella
anläggningar som för allmänna distributionsnät. Användning
av de nya stationerna medför i allmänhet besparingar
både i fråga om utrymme och material. Utförandet är
sådant, att stationerna kunna anpassas till olika
alternativ i avseende på linjeanslutningarna. Varje station består
av plåtkapslat högspänningsställverk, transformator och
fördelningscentral för lågspänningen. (Electr. Engng 1942
h. 6.) B R
Genomskinliga smältsäkringar. I amerikanska flottan
har införts en ny tvp av smältsäkringar, som uppges ha
flera fördelar framför den hittills använda amerikanska
standardtypen, där smälttråden ligger inbäddad i ett
fiber-rör fyllt med krita eller kvartssand. Denna äldre typ med
fastskruvade ändbrickor och knivkontakter består av
sammanlagt 12—14 delar. Den nya säkringen har bara fem
delar: de båda knivkontakterna, smälttråden och ett
tvådelat hölje av genomskinlig konstharts. Indikeringsdon
för avsmältning blir onödigt, och särskilda handtag eller
tänger för att lossa säkringen behövas ej, då konsthartset
har mycket god isolationsförmåga och sådana dimensioner
att man ej behöver komma åt spänningsförande delar.
Efter ingående försök med olika typer av konstharts
valdes ett klart cellulosa-acetat-butyrat, som visade sig ha de
bästa elektriska och mekaniska egenskaperna i detta fall.
Säkringen göres i två storlekar. Uppgift om brytförmågan
saknas. (Mod. Plastics, mars 1944.) Mm
Indikering för nitrösa gaser. Man har upptäckt, att
fe-noldisulfonsyra kan utnyttjas för att konstatera närvaron
av giftiga kväveoxider, som hittills utgjort en fara inom
många industrier. Upptäckten anses vara av stor betydelse
för krigsindustrierna, där farliga gaser utvecklas från
svetsarbeten, förbränningsmotorer och elektriska ljusbågar, vid
förbränning av kvävehaltiga ämnen etc. (Electr. Engng
1943 h. 5.) B R
Kanadensiskt storkraftverk. Aluminium Co. i Kanada
har nu färdigställt sin kraftstation Shipshaw vid floden
Aguenary med vatten från sjön St John och samarbetande
med två andra befintliga kraftstationer med vilka den
bildar ett block om 1 500 MW. Generatorerna (tre för
närvarande) ha en effekt av 63 MW nominellt men ha visat
sig kunna ge 70 MW. Totaleffekten är därför nu 210 MW
i kraftstationen. Ytterligare förbättringar av
konstruktionen väntas höja effekten till 73 MW så att den totala
effekten slutligen blir 880 MW. Effekten transformeras upp
till 154 kV för överföring till Arvida Aluminiumverk. Den
totala effekt som står företaget till förfogande uppgår nu
till 1 250 MW varav verket kan tillgodogöra netto 1 050
MW. Som jämförelse kan nämnas att Boulder Dam har
en maximalt installerbar effekt av 1 350 MW. Den är för
närvarande dock blott 720 MW. Totalkostnaden för
Ship-shawverket med vattenmagasin uppgår till ca 357 Mkr.
Kraftkanalen har en längd av 2,4 km, ett djup av 10 m
och en bredd av 90 m. Kanalbanken har en höjd av 70 m
över vattenytan. Vattnet tillföres kraftstationen genom sex
dammluckor. De dåliga transportmöjligheterna försvårade
byggandet, som krävde 1 000 man och 2 000 t
byggnadsvaror att frakta. Hästar flögos dit, sedan de
kloroforme-rats. Vintertemperaturen nedgick till —30°C varför
gjutning fick företas under uppvärmning. (Electr. Times 1943
s. 488.) F H
Brasiliens vattenkrafttillgångar. De totala
vattenkrafttillgångarna i Brasilien uppskattas till 14 000 MW, varav
endast omkring 739 MW äro utbyggda. Brasilien kommer
härigenom på fjärde plats bland världens stater. Ryssland
har de största krafttillgångarna med 58 000 MW, närmast
komma USA med 25 000 och Kanada med 19 000.
Siffrorna avse lågvattenföring.
Staten Minas Gerais har det största antalet
vattenkraftstationer. Därnäst komma Sao Paulo och Rio de Janeiro.
Sao Paulo har emellertid första platsen i fråga om
utbyggd effekt.
Brasilien har en av Amerikas största kraftstationer,
belägen vid Cubatao nära Santos. Effekten är 225 MW. Den
räknas som den åttonde kraftstationen i hela världen.
(Electr. Engng 1942 h. 8.) B R
Linje för elektrisk anläggningsteknik vid tekniska
gymnasiet i Härnösand. Vid tekniska gymnasiet i
Härnösand finnes fr.o.m. i höst en elektroteknisk linje, vilken
är ensam i sitt slag i landet så till vida, att den är helt
inriktad på elektrisk anläggningsteknik. Vid gymnasiet
finnes redan en maskinteknisk, en cellulosateknisk och en
byggnadsteknisk linje. Elektroteknisk fackutbildning har
hittills icke kunnat erhållas i Norrland, vilket framhållits
av initiativtagarna till den nya utbildningsgrenen, ett antal
elverk, kraftverk och industrier i norra Sverige.
Specialiseringen berör huvudsakligen tredje studieåret,
där enligt föreliggande förslag till timplan icke mindre än
17 av veckans 40 lektionstimmar ägnas elektroteknik,
huvudsakligen åt anläggningsteknik, som får 9 timmar,
medan elektromaskinlära, mätteknik, elektrotekniska
labora-tioner m.m. tillsammans få 8 timmar. Under föregående
läsår ha grunderna av elektricitetsläran studerats. Givetvis
få den elektrotekniska linjens elever samma utbildning i
de grundläggande ämnena matematik, fysik, mekanik,
hållfasthetslära, ritteknik, språk m.m. som övriga elever vid
tekniska gymnasiet.
I samband med den nya linjen har från och med läsåret
1944—45 inrättats en ny lektorstjänst i elektroteknik, som
kommer att ledigförklaras inom kort, med undervisning
huvudsakligen i elektrisk anläggningsteknik. Det är att
hoppas att tillfället skall uppmärksammas av våra
anläggningstekniker, så att läroverket får en dugande kraft, till
fromma för rekryteringen av elektriker i landet. H B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
