Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Distorsion hos mikrofoner och hörtelefoner för telefonapparater, av Torsten Ljungström - Värmelampor torka gjutformar, av Mm - Belysning och olycksfallsfrekvens, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 augusti 1944
931
synnerligen kraftig. För vissa frekvenser kan klirrfaktorn
uppgå ända till 50 % vid normala ljudtryck. Det av
hörtelefonen betingade klirret är däremot under normala
förhållanden mindre än 1 %.
Genom att de differentialekvationer, som kunna
uppställas för kraftbalansen i mekaniska och akustiska
svängningssystem, äro helt analoga med dem, som erhållas vid
elektriska svängningskretsar, kan man vid akustiska och
mekaniska beräkningar av hithörande problem dra nytta
av de erfarenheter, som gjorts vid utarbetandet av de
elektriska lednings-, fyrpols- och filterteorierna. Man har
sålunda uppbyggt relativt komplicerade nät av mekaniska
och akustiska impedanselement, så avvägda och kopplade
till mikrofonens resp. hörtelefonens membran, att den
resulterande frekvenskurvan blivit i mesta möjliga mån
utjämnad. I dessa impedansnät kunna olika
resonanskretsar urskiljas, ofta i form av akustiska resonatorer,
s. k. helmholtzresonatorer.
Vidare har man i korrigerande syfte sökt utnyttja den
tryckstegring, som uppkommer, då en ljudreflekterande
fast kropp införes i ett ljudfält. Genom att utföra
mikrofonen med stor diameter och i övrigt ge den lämplig form
har man lyckats uppnå god kompensation för
frekvenskurvans fall vid de högsta frekvenserna.
I en telefonförbindelse komma alla ingående
frekvenskurvor att överlagrås. Man kan härvid göra en jämförelse
mellan den totala elektroakustiska kurvan och den rent
elektriska, fig. 1. Som synes faller endast en liten del av
kurvan för de nu brukliga, äldre mikrofon- och
hörtelefonkonstruktionerna inom de av CCIF rekommenderade
gränserna. För de modernare konstruktionerna, vilka ännu inte
allmänt kommit i bruk i Europa, är däremot balansen
mellan den elektroakustiska och den tillåtna elektriska
kurv-formen bättre. Man kan lätt inse, att den på flera håll
förordade höjningen av övre frekvensgränsen vid
internationella förbindelser ej får åsyftad verkan, så länge man har
att överlagra den streckade elektroakustiska kurvan.
I Tyskland har man gjort undersökningar för att utröna
hur mycket klirret hos mikrofonen betyder ur
uppfatt-barhetssynpunkt vid sidan av kurvformen. Genom att
förse en kondensatormikrofon med sådant filter, att
kurvformen blev densamma som kolkornsmikrofonens, fann
man, att uppfattbarheten sjönk med 5 %. När klirret
tillkom, sjönk den i stället 14 %. Skillnaden, 9 %, härrörde
alltså från klirret, vilket synbarligen är mest avgörande
ur uppfattbarhetssynpunkt.
I USA har man genom speciellt utformande av
kolkorns-kammare och membran jämte dennas infästning runt
periferin lyckats åstadkomma en mikrofon, som är
relativt klirrfri. Härvid torde den empiriska forskningen ha
Fig. 1. Totala [-elektroakustiska frekvenskurvor-]
{+elektroakus-
tiska fre-
kvenskurvor+}
för äldre och
nyare
mikrofon- och
hörtelefonkonstruktioner
i jämförelse
med de av
CCIF
rekommenderade
gränserna för
den elektriska frekvenskurvan vid internationella
fyrtrådsförbindelser.
spelat större roll än teoretiska beräkningar, emedan många
svårbestämbara faktorer ha betydande inverkan.
Som det av allt att döma är väsentligt lättare att
tillfredsställa kraven på horisontell kurvform än klirrfrihet, torde
det framtida utvecklingsarbetet i sista hand få
koncentrera sig på att analysera och söka bemästra orsakerna till
övertonsbildning hos kolkornsmikrofonen. (Tekn. Medd. K.
Telegr.-styr. 1944 h. 6/7.) Torsten Ljungström
Värmelampor torka gjutformar. För yttorkning av
sandgjutformar med god värmeekonomi har man börjat
använda värmelampor. Ett flyttbart aggregat med 24
lampor om 250 W väger 82 kg och räcker till för en form med
dimensionerna 117 X 91 X 91 cm. Lamporna äro fördelade
på sex grupper, vardera med sin strömbrytare för att
möjliggöra ekonomisk torkning även av mindre formar. Som
exempel nämnes att en form av storleken 53 X 28 cm
torkas till ett djup av ca 4 cm på 90 minuter om effekten
är 1,5 kW. (Iron Age, 15 juli 1943.) Mm
Belysning och olycksfallsfrekvens. Det är en gammal
iakttagelse, att det finns ett nära samband mellan
belysningsförhållandena och olycksfallsfrekvensen på en
arbetsplats. Hur intimt sambandet är illustreras på ett intressant
sätt av ett par diagram, det ena visande sambandet
mellan belysningsintensiteten och människans reflexionstid
(fig. 1), det andra visande den relativa
olycksfallsfrekvensen som funktion av belysningsintensiteten (fig. 2). Den
senare kurvan är baserad på amerikansk
olycksfallsstatistik. Det är ett påfallande samband mellan de två
kurvorna. Vid låg belysningsintensitet avtar reflexionstiden
hastigt med ökad belysning. Likaså företer
olycksfallsfrekvensen snabb minskning. Vid högre
belysningsintep-sitet blir belysningens inverkan på reflexionstiden mindre,
och olycksfallsfrekvensen blir också mera oberoende av
belysningen.
Det anföres ett slående exempel på vilka resultat, som
kunna vinnas genom förbättring av belysningen. I en
fabrik med 1 000 arbetare hade man tidigare 425
olycksfall om året. Sedan ny belysning installerats, sjönk siffran
till 170. De ekonomiska förlusterna på grund av
olycksfall sjönko från 250 000 till 100 000 kr/år, innebärande en
årlig besparing på nio gånger kostnaden för den nya
belysningsinstallationen. (Electr. Engng 1943 h. 4.) B R
Fig. 1. Samband
mellan människans
reflexionstid och
belysningen.
Fig. 2. Samband
mellan
olycksfallsfrekvensen inom
USA:s industri och
belysningssty.rkan
på arbetsplanet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
