Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 12 augusti 1944 - Metalliska motståndsmaterial för industriugnar, av Gösta Rehnqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 19 U
941
Fig. 2. Motståndsspiral av Kanthal A, efter upphettning
till legeringens smältpunkt.
eljest undergår en alltför kraftig försämring.
Dylika austenitiska legeringar av typen 25 % Ni.
20 % Cr och ca 2 % Si ha funnit stor användning
vid temperaturer upp till ca 1 150°.
Något högre temperatur kan uppnås om
legeringens järnhalt helt ersättes med Ni. Järnfria
legeringar med ca 78 % Ni, 20 % Cr och 1 à
2 % Mn ha god eldhärdighet upp till 1 150 à
1 200° och utmärka sig dessutom för goda
mekaniska egenskaper. Dessa kunna ytterligare
förbättras genom små tillsatser av Mo. Den
utomordentligt höga Ni-halten gör emellertid att
denna nikrom-legering av typen 80/20, som den
vanligen kallas, nu svårligen kan erhållas.
Förutom dessa båda typer av austenitiska
ni-krom-legeringar finnes ett stort antal andra med
halter av nickel, varierande mellan 25 och 80 %
och Cr-halter av mellan 15 och 20 %. Den
maximala elementtemperatur, som kan uppnås med
dessa legeringar, är ca 1 200°. Deras smältpunkt
ligger vid ca 1 410°.
För ca 10 år sedan utvecklades en ferritisk
legeringstyp under namnet Kanthal, vilken användes
vid temperaturer upp till 1 350°. Den är
sammansatt av 20 à 30 % Cr, ca 5 % Al och mindre
mängder bl.a. Co. Legeringens smältpunkt
ligger vid ca 1 500°, alltså i det närmaste 100°
högre än för de mest höglegerade typerna av
nikrom.
Vid upphettning till hög temperatur erhåller
dessa legeringar ett fast vidhäftande oxidskikt,
som till allra största delen består av A1203. På
en legering bestående av 23 % Cr, 5 % Al och
1 % Co har oxidskiktet befunnits bestå av
95 % A1203, 3 % Cr203 samt små mängder Fe203
och CoO.
Tabell 1 upptar de vanligast använda
motstånds-legeringarna och några av deras viktigaste
fysikaliska data, nämligen skalningstemperatur,
maximal användningstemperatur, smältpunkt och
specifikt ledningsmotstånd.
Med skalningstemperatur menar man den
temperatur vid vilken en metall eller legering börjar att
undergå en hastig oxidation. Om
skalningstemperaturen uppnåtts har alltså gränsen för
legeringens värmebeständighet överskridits. Av
tabellen framgår att såväl kromkisel- som
nickelkrom-legeringarnas" skalningstemperatur ligger
vid 1 150 à 1 200°. Den maximala
användningstemperatur som tillverkarna uppge för dessa lege-
Fig. 3. Motståndsspiral av Kanthal A, lindad kring en
keramisk stav som deformerats av den höga temperaturen.
ringar ligger vanligen mycket nära denna
temperatur. Krom—järn—aluminium—kobolt-legeringarna däremot ha icke någon utpräglad
skalningstemperatur. Dessa överdras nämligen vid
upphettning i luft av ett oxidskikt, som är
mycket segt och vidhäftande. Någon avskalning
inträder därför icke vid en viss bestämd
temperatur utan oxidskiktet avlägsnas i stället
småningom genom förstoftning, vilken förlöper snabbare
vid högre temperatur och under inverkan av vissa
gaser, vilket närmare beröres i fortsättningen.
Fig. 2 visar en trådspiral av Kanthal A, som varit
upphettad till legeringens smältpunkt. Trots detta
har trådens skyddsoxid icke lossnat utan i stället
har denna verkat såsom ett segt hölje, vilket
verkat sammanhållande på den halvsmälta metallen.
Motståndselement, som tillverkats av dessa
legeringar, kunna alltså bringas att arbeta under
kortare tid vid temperaturer som ligga något över
legeringens smältpunkt. Vid
Physikalisch-Tech-nische Reichsanstalt i Berlin har man sålunda
upphettat ett Kanthalband till mellan 1 500 och
1 550° under sex dagar varefter bandet endast var
obetydligt korroderat.
Fig. 3 visar ett motståndselement av Kanthal,
som arbetat i en laboratorieugn vid ca 1 350°
temperatur i ugnsrummet. Trådspiralen är lindad
0 500 1000 "c
Fig. 4. Elektriskt ledningsmotstånd som funktion
av temperaturen för några av de vanligaste
motståndslegeringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
