Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 19 augusti 1944 - Resonanssvängningar hos flygplanpropellrar och deras bekämpande i praktiken, av Tore Edlén - Propellrar med vridbara blad, av C Bm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. i. Exempel
på olika
svängningsdämpares
inverkan på [-spänningsmaximum-]
{+spänningsmaxi-
mum+} i
propellerblad.
tjocka. Strimlan limmas stadigt på mätstället på
propellerbladet, elektriskt isolerad från detta, och
dess båda ändar förbindas medelst fina
ledningstrådar, likaledes limmade på bladet, via
släpringar på propellernavet och kolborstar med
mät-apparaten (schematiskt visat i fig. 3). En konstant
spänning är ansluten till ledningssystemet, och de
vid bladets deformation genom
motståndsändringen uppkommande strömstyrkevariationerna bli
via en förstärkare och en elektromagnetisk
oscillograf med vridbar spegel och ljuskälla registrerade
på ljuskänsligt papper på känt sätt. Apparaturen
har fulländats så, att det är möjligt att samtidigt
använda upp till tolv mätelement på en propeller.
Bland svårigheterna märkes bl.a. förhindrandet
av störande motståndsvariationer vid
släpkontakterna på propellernavet, vilket emellertid synes
vara tillfredsställande löst. Mätelement ha även
utvecklats av Philips, och AEG. Philips
motståndselement utgöres av ett kolstreck anbragt på en
isolerande pappersremsa med silverbeläggning i
ändarna för ledningsanslutning.
Ett exempel på resultatet av spänningsmätningar
utförda i USA med Hamilton Standards
apparatur visas i diagrammet5, fig. 4. Kurvornas ordinata
anger den på ett karakteristiskt mätställe (kritisk
punkt) uppmätta maximispänningen angiven som
en "spänningsfaktor" i multipler av ett
grundvärde, varvid högsta tillåtna värdet i detta fall är
10. Undersökningen utfördes med anledning av
en serie bladspetsbrott i en tvåbladig
metallpro-pellertyp på en 450 hk niocylindrig stjärnmotor.
Fig. 5. Antalet i USA
inträffade propellerbrott under åren
1931—1940. Förbättrade
undersökningsmetoder ha efter
hand praktiskt taget
eliminerat sådana propellerhaverier.
Införande av dynamisk svängningsdämpare för
frekvensen 41/:2 n (motorns tändningsfrekvens)
medförde en farlig ytterligare stegring av
maximispänningen, medan införande av dämpare för
såväl 41/2 n som 9 n sänkte maximispänningen
under det säkra värdet.
Ett belägg på de uppnådda resultaten genom
ovan beskrivna praktiska undersökningsmetoder
för propellrar under drift och därav föranledda
åtgärder utgör statistiken över inträffade
propellerbrott i USA under åren 1931—1940, fig. 5.
De en tid så talrika, farliga propellerhaverierna
ha efter hand helt eliminerats.
Litteratur
1. Luthander, S: Beräkning av lägsta egensvängningstalet
hos en propeller medelst tillämpning av Rayleigh’s metod.
Tekn. T. 1940 h. M 7.
2. Liebers, H: Berechnung der drei tiefsten Biegefrequenzen
der umlaufenden Schraube. Lufo 12: 5 (1935).
3. Lürenbaum, K: Schwingungen des Systems
Kurbelwelle-Luftschraube. Lufo IS : 10 (1936).
4. Ca id well, F W: The vibration problem in aircraft
propeller designing. Soc. Aeronaut. Eng. J. lfl (1937) h. 2.
5. Martin, E: Eliminating propeller failures. Avation mars
1941.
Propellrar med vridbara blad. Att döma av engelsk
fackpress är intresset för propellrar med vridbara blad
för närvarande mycket starkt i England, och man kan
med tillfredsställelse konstatera, att den svenska
Kamewa-propellern i detta sammanhang rönt en påfallande stor
uppmärksamhet.
Kritik har emellertid ej heller fattats. Sålunda diskuterar
D V Hotchkiss i The Motor Ship, oktober 1943, propellrar
med vridbara blad med rätt mycket negativt resultat. Han
utgår från det fallet, att man vid minskad hastighet men
för övrigt konstanta förhållanden minskar
propellerstigningen så, att varvtalet hålles konstant. Härvid medför det
minskade stigningsförhållandet en minskad
propellerverkningsgrad, medan vid konstant stigningsförhållande
verkningsgraden bibehålles inom relativt vida gränser.
Påpekandet är riktigt men motsvarar icke det praktiska
utnyttjandet av vridbara blad. Propellertryckkraften är
proportionell mot varvtalets kvadrat, och emedan motståndet
för normala fartyg även är i huvudsak proportionellt mot
hastighetens kvadrat, finnes ingen anledning att minska
stigningen vid minskad fart. I själva verket är i allmänhet
motståndskurvan inom det aktuella området brantare än
vad som motsvarar kvadratlagen, så att en ökning av
Fig. 1. Propellertryckkraft vid fast och ställbar propeller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
