Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 19 augusti 1944 - Propellrar med vridbara blad, av C Bm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19bi
977
Effekt hk Fart knop Fast propeller Ställbar propeller
Varvtal r/m [-Verkningsgrad-] {+Verk- nings- grad+} Varvtal r/m [-Verkningsgrad-] {+Verk- nings- grad+}
3 640 13 110 0,565 110 0,565
2 840 12 102 0,565 86 0,576
1 634 10 85 0,565 67 0,576
Fig. 4-. Ställbar propeller,
typ Stone & Hatcher. ____________
Motsatt förhållande inträder, om fartygets
motståndskurva har lägre potens än 2, t.ex. vid snabba planande
båtar, vilkas motstånd ovanför planingsfarten t.o.m. kan
sjunka. Här kan verkningsgraden vid lägre hastighet ökas
genom minskning av stigningen.
Fig. 2.
Ställbar propeller,
typ Rotol.
stigningen vid minskad fart ger högre
propellerverkningsgrad. En illustration till detta förhållande ger ett
beräkningsexempel utfört av W Burril. Härvid jämföres ett
lastfartyg med fasta och vridbara propellerblad vid 10, 12
och 13 knop. Vid fasta blad minskas varvtalet från 110 till
85 r/m, medan verkningsgraden är konstant 56,5 %. Vid
vridbara blad, däremot, där varvtalet kan väljas fritt, ger
ett varvtal av 67 r/m vid 10 knop en ökad verkningsgrad
av 57,6 %.
Tabell 1. Beräkningsmässig jämförelse mellan fast och
ställbar propeller enligt Burril.
Fig. 3. Elektrisk
manöver-anordning, typ Rotol.
Vid normala fartyg är dock den verkningsgradsvinst, som
på detta sätt eventuellt kan påräknas, ringa. Den ställbara
propellerns företräden ligga emellertid på ett helt annat
område. Dessa företräden komma till sin rätt i de fall,
då man har behov av en varierande propellertryckkraft
vid en och samma hastighet. Sådana fall äro t.ex.
bogsering, isgång, varierande nedlastning etc. Samma
förhållande förekommer vid ubåtar, där motståndet i uläge är
större än i marschläge vid motsvarande fart. I detta
sammanhang bör erinras om förhållandet vid flygplan, vilka
vid start och stigning kräva en större propellerdragkraft
än vid planflykt med samma hastighet. Den ställbara
propellern har av detta skäl helt slagit igenom vid flygplan.
Diagrammet, fig. 1, visar en jämförelse mellan den
disponibla propellertryckkraften vid fast och ställbar
propeller vid olika farter. Fartyget i fråga är ett mindre
motorfartyg av 115’ längd och med V-botten.
Maximi-farten är ca 25 knop. De ställbara propellrarna äro
konstruerade av Rotol Airscrews Ltd. Den understa kurvan i
diagrammet återger den för framdriften erforderliga
propellertryckkraften, och avståndet mellan denna kurva och
de bägge övre anger den ytterligare propellertryckkraft,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
