Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19U
981
Ingenjörerna i studentbetygen
och i verkligheten
Pol. siud. lan Wallander, Stockholm
Sedan gammalt finns det en viss misstro mot
studentbetygen som mätare på en människas
möjligheter att göra sig gällande i livet, att vinna
framgång. Professor T Segerstedt väckte på sin
tid mycken uppståndelse i skolkretsar genom att
påstå att "det är en sanning så gammal som
gatan, att skolljusen slockna när de lämnar
skolan." Detta är naturligtvis en stark överdrift,
men särskilt på vissa områden, vad man brukar
kalla de praktiska, finns det onekligen anledning
att ställa sig skeptisk till studentbetygen, särskilt
då de användas som precisionsmätare. Det är
ju tydligt att en hel mängd av de egenskaper,
som spela en stor roll ute i livet, aldrig kommer
att märkas i studentbetygen, t.ex. sådana
egenskaper som ledarförmåga, lust och begåvning att
handskas med människor, initiativ, praktiskt
handlag och en hel del till.
Följande, undersökning är ett försök att belysa
studentbetygens värde inom ett av de praktiska
yrkesområdena, det tekniska.
Till grund för undersökningen har legat den
synnerligen omfattande biografi över Norra Reals
studenter, som har utarbetats av adjunkt Nils
Hagström. Med stöd av denna har det varit
möjligt följa elevernas levnadsöden fram till tiden
för det andra världskriget.
Primärmaterialet har utgjorts av de elever, som
tog studenten under något av åren 1881—1909,
och som sedan ägnade sig åt de tekniska yrkena.
Sammandrag av seminariearbete i statistik vid Stockholms
Högskola.
DK 371.262 : 373.523
Som mått på deras framgång har använts
medeltalet av deras inkomster fr.o.m. det 46 :e t.o.m. det
52 :a levnadsåret. Av tabell 1 framgår materialets
sammansättning.
Med "döda" har i tabellen menats personer döda
senast under det 52 :a levnadsåret, med
emigranter sådana som vistats utomlands under sitt 46—
52 år. Det förekommer inget medtaget fall då en
person varit i utlandet en längre tid närmast före
denna åldersperiod. Under rubriken "övriga" har
upptagits personer som av en eller annan
anledning inte medtagits i materialet; av dessa
utgjordes fyra av rentierer, och de övriga av personer,
som inte ha kunnat uppspåras.
De i undersökningen medtagna utgöras alltså av
de 233 som upptagits under rubriken
"återstående".
Det kan förtjäna nämnas att av dem som voro
utomlands vid denna tid vistades 25 i
Nordamerika, 3 i Sydamerika, 3 i Ryssland, 1 i Finland, 1 i
Kina, 1 i Indien, 1 i Polen, 1 i Frankrike och 1 i
Norge.
Mätning av framgången
Det ovan angivna sättet att mäta framgången
är naturligtvis mycket diskutabelt, liksom alla
mått måste vara det, så länge det inte finns någon
bestämd värderingsnorm att gå efter, men det
förefaller mig att vara det minst
otillfredsställande sättet då det gäller detta yrkesområde.
En av metodens fördelar i jämförelse med övriga
tänkbara är att framgången mäts enligt en me-
Tiibell 1. Hela antalet studenter samt teknikerna fördelade efter studentexamens år, de senare även med hänsyn till
om de medtagits i undersökningen eller inte (vt 1881—vt 1909).
Är Samtliga studenter Tekniker Tekniker i % av samtliga studenter
Döda Emigrerade övriga ej medtagna [-Återstående-] {+Återstå- ende+} Summa
1881—1885 .......... 141 7 4 2 16 29 20,6
1886—1890 .......... 153 7 3 3 29 42 27,5
1891—1895 .......... 179 15 7 2 37 61 34,1
1896—1900 .......... 232 17 10 2 56 85 36,6
1901—1905 .......... 288 12 10 3 45 70 24,2
1906—1909 .......... 237 3 3 3 50 59 20,7
Summa 1 230 61 37 15 233 346 28,1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
