Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
986
TEKNISK TIDSKRIFT
plicerat med 1,5, samt betyget i teckning och
skriftligt betyg i svenska språket... Till denna
summa lägges sedan för samtliga sökanden en
fjärdedel av de skriftliga och muntliga betygen i
språk vare sig de äro förvärvade i studentexamen
eller vid flyttning till näst högsta ringen". Betyget
i matematik allmän kurs och specialkurs
motsvaras i de här gjorda uträkningarna av betyget i
matematik, de två senare matematikbetygen äro
ju bara en uppdelning av det gamla betyget.
Betyget i teckning har inte alls medtagits.
Resultatet framgår grafiskt av fig. 3.
Korrelationskoefficienten r är lika med 0,22 och
medelfelet hos r är 0,06; till jämförelse har även
uträknats korrelationskoefficienten med användande
av vanlig inkomstskala; r blir då endast 0,14.
Eftersom r är större än tre gånger medelfelet
ha vi en symtomatisk avvikelse i positiv
riktning, och studentbetygen peka i rätt riktning.
Men korrelationen är inte stark, om man studerar
diagrammet syns det, att det visserligen finns en
allmän tendens, att de som ha de bättre betygen
också få de högre inkomsterna, men undantagen
äro många, det finns flera med höga betyg, som
ha en jämförelsevis måttlig inkomst medan å
andra sidan många med släta betyg nå höga
inkomster.
Den räta linje, som finns inlagd i diagrammet, är
en utjämning av de vertikala kolumnernas
aritmetiska medier, dessa äro sammanbundna av den
krokiga linjen. Den räta linjen visar den allmänna
gängen i korrelationsytan och dess ekvation kan
skrivas
där y = den logaritmerade inkomsten,
x — betygsumman enligt KTH:s metod,
båda räknade i klassbredder från sina respektive
aritmetiska medier; de två nämnarna äro de båda
variablernas respektive standardavvikelser.
Om vi räkna med standardavvikelserna som
enheter, betyder alltså ekvationen att en stegring av
betygen med 1 enhet motsvaras av en stegring av
inkomsten med endast 0,22 enheter.
Ett exempel kan kanske förtydliga saken: om vi
göra ett stort antal dubbla 100-tärningskast och
låta 22 tärningar från det första kastet ligga kvar
när vi göra det andra, om vi sedan räkna ut
korrelationen mellan paren av kast, som alltså ha
22 tärningar fullständigt lika, så blir
korrelations-koefficienten just 0,22.
Betygen enligt summametoden
Man kan nu fråga sig, om den
sammanräknings-metod, som tillämpas vid KTH, och som har
tillkommit så att säga på känn, verkligen ger det
bästa resultatet. Om vi i stället helt enkelt
summera ihop betygen utan att väga dem i
förhållande till varandra och med hjälp av detta betyg
räkna ut korrelationskoefficienten, då blir r lika
med 0,24, alltså ungefär detsamma, som vi fingo
nyss. Korrelationskoefficienten med vanlig
inkomstskala blir i detta fall lika med 0,18.
Det kan ju förefalla egendomligt, att man når
ett lika gott resultat även om man inte fäster
någon särskild vikt vid betygen i matematik, fysik
och kemi, utan tar lika stor hänsyn till alla.
Förklaringen är den, att det råder ett starkt samband
mellan betygen i de olika ämnena.
Detta visar sig om man summerar ihop betygen
i två grupper, den ena omfattande de muntliga
betygen i matematik, fysik, kemi och
naturalhistoria, den andra omfattande de muntliga
betygen i de tre språken och betyget i modersmålet,
och så räknar ut korrelationen mellan dessa
betygssummor och inkomsten. Den blir då med de
naturvetenskapliga betygen lika med 0,23, och
med språkbetygen 0,20. Korrelationen mellan
dessa två betygssummor sinsemellan når ett så
högt värde som 0,52. Det förefaller sålunda, som
om det inte skulle spela någon nämnvärd roll på
vilket sätt man räknade ihop betygen; på grund
av deras inbördes samband blir i alla fall
resultatet ungefär detsamma.
I dessa ingenjörers studentbetyg ingick också ett
allmänt mogenhetsbetyg, och det kan tänkas att
det bättre än de övriga betygen värdesätter
eleverna. En uträkning av r med tillhjälp av
mo-genhetsbetyget ger värdet 0,26, det ger alltså
ungefär samma resultat som det samlade intrycket
Skillnad i betygsenheter Samtliga % [-Undervisning-] {+Undervis- ning+} % N-skillnad Samtliga % N-skillnad
Undervisning %
0 ......................... 5 2 1 10 _ _ _ _
0,5—1,0 ......................... 53 23 — — 34 22 — —
1,5—2,0 ......................... 123 53 1 10 79 50 1 10
2,5—3,0 ......................... 39 17 6 60 33 21 6 70
3,5—4,0 ......................... 12 5 2 20 10 6 2 20
4,5—5,0 ......................... 1 o — 1 1 — —
Summa 233 100 10 100 157 100 9 100
Tabell 8. Skillnad mellan de två bästa och de två sämsta av de åtta naturvetenskapliga och språkbetygen, med
särskild hänsyn till om det bästa eller de två bästa tillhört den naturvetenskapliga gruppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
