Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19bi
985
Av tabellen framgår det redan tidigare påpekade
förhållandet, att de stats- och kommunalanställda
inta en mindre gynnad ställning i fråga om
inkomster än de övriga, att deras inkomster trots
detta ligga så pass högt som de göra, förklaras
av att de ingenjörer, som det här är fråga om,
i stor utsträckning ha extrainkomster av olika
slag.
Som man kunde vänta sig har gruppen
Undervisning det högsta genomsnittsbetyget, i det
närmaste AB, medan de övriga grupperna hålla sig
kring Ba och något däröver.
Korrelationsberäkningar
Som tidigare nämnts ha vid räkningarna inte
använts de absoluta inkomstbeloppen utan i stället
deras logaritmer. Förutom de tidigare anförda
skälen att det förefaller rimligare att mäta de
relativa än de absoluta förändringarna av
inkomsterna, finns det även andra skäl till att
använda metoden.
Som framgår av fig. 2 är fördelningen av de
absoluta inkomstbeloppen sned, medan den
loga-ritmiska fördelningen visar relativt god
anslutning till normalkurvan. Den logaritmiska skalan
ger därför en bättre anslutning till gängse
korrelationsmetoder, samtidigt som de fordringar
uppfyllas, som bruka uppställas för att metoden med
linjär korrelation skall anses tillåtlig.
Ur räknemässig synpunkt har metoden många
fördelar. En korrelationstabell med den vanliga
inkomstskalan kommer antingen att omfatta ett
orimligt stort antal klasser med många klasser
tomma, eller också grötar tabellen ihop sig i den
lägre inkomstintervallen.
Fig. 3. Samband mellan KTH-betyg och inkomster (log)
för samtliga individer; den streckade linjen sammanbinder
de vertikala kolumnernas outjämnade aritmetiska medier.
Betygen enligt KTH:s metod
I den första korrelationstabellen ha betygen
sammanräknats enligt den metod som för
närvarande tillämpas vid KTH. Den innebär följande:
"man bildar en summa av medeltalen för
skriftliga och muntliga betygen i vart och ett av
ämnena matematik, allmän kurs, matematik,
specialkurs, och fysik, detta sistnämnda betyg
multiplicerat med 1,5 vartill lägges betyget i kemi multi-
AntaI
Fig. 2. Inkomstfördelning,
upptill med linjär skala
(klassbredd 3 000 kr.), nedtill med
logaritmisk skala (klassbredd
0,1300). Normalkurvan är
inritad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
