Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 2 september 1944 - Främjandet av den tekniska litteraturtjänsten, av r - Militärtjänst som merit för teknologer, av r - Dansk Ingeniørforenings hus - TNC: 18. Mekanism, maskineri, utrustning m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1010
TEKNISK TIDSKRIFT
anställa särskilda fackmän, "litteraturingenjörer", kan
därför ej anses lämpligt.
Enligt förslaget skall ett statens tekniska biblioteksråd
samordna litteraturtjänstens olika grenar. För att arbetet
skall bli effektivt, bör enligt föreningens mening ett
särskilt arbetsutskott utses inom rådet. Detta utskott skulle
handha behövliga utredningar och sköta det löpande
arbetet, som utan tvivel kommer’ att bli rätt omfattande.
Detta arbetsutskott kunde lämpligen bestå av ordföranden
och fyra andra ledamöter, vilka skulle representera KTH,
CTH, industrin och den teknisk-vetenskapliga forskningen.
Därjämte borde sekreteraren vara ledamot av
arbetsutskottet. Arbetsutskottets ledamöter böra erhålla ett visst
arvode, varför de totala årskostnaderna böra beräknas till
7 000 kr. i stället för föreslagna 2 500 kr. Enligt
föreningens mening borde denna i jämförelse med övriga utgifter
för bibliotekstjänsten obetydliga ökning bli mycket väl
använda penningmedel.
De föreslagna summorna för inköp av litteratur måste
betraktas som minimibelopp. Den tekniska litteraturen
utgöres till största delen av tekniska tidskrifter, och som
dessa äro relativt dyra att anskaffa, böra de för
litteraturinköp upptagna anslagen ökas.
För val av den litteratur, som skall inköpas, bör
sakkunnig hjälp ställas till förfogande. Av vikt är att dessa
sakkunniga representera även andra tekniska fackområden
än de, som finnas företrädda vid de tekniska högskolorna.
Ett sådant fackområde är t.ex. grafisk teknik, vilket
område är företrätt av en särskild avdelning inom Svenska
Teknologföreningen, men som icke finnes representerat
vid de tekniska högskolorna.
En olägenhet är att biblioteken endast hållas öppna under
en relativt begränsad tid. Föreningen anser det vara av
synnerlig vikt, att åtminstone läsesalarna hållas öppna även
om kvällarna. Under sommarmånaderna böra biblioteken
hållas öppna i större utsträckning än som nu sker.
Arbetet vid biblioteken bör rationaliseras i så hög grad
som möjligt. Särskilt gäller detta utlämningsproceduren
för böcker, avsedda att endast användas i läsesalarna.
Beståndet av teknisk litteratur inom landet utgör en
värdefull kunskapskälla, som staten har all anledning att
väl vårda. Staten bör därför omgående ordna skydd för
denna litteratur mot skada och förstörelse genom eldfara
och krigshandlingar. Förekommande dubbletter av
bok-och tidskriftsexemplar böra förvaras på för eldfara och
bombrisk skyddade platser. De böra uppställas på ett
praktiskt sätt, så att de kunna hållas tillgängliga för
eventuella lån. t
Militärtjänst som merit tor teknologer. Vid antagning
av studerande vid KTH och CTH skall enligt K.M:ts
föreskrift den tid, varunder inträdessökande fullgjort militär
tjänstgöring, tillgodoräknas honom såsom merit. Detta
skall gälla dels första tjänstgöring enligt § 27 mom. 1 A
värnpliktslagen, dels utbildning enligt § 27 mom. 1 B—D
i denna lag, vidare utbildning till flygförare, bombfällare
och navigatör eller flygskytt samt utbildning till
reservofficer eller till fänrik vid sjövärnskåren, dels slutligen
värnpliktstjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap, r
Dansk Ingeniørforenings hus i Köpenhamn har
beslagtagits av de tyska ockupationsmyndigheterna. Föreningen
har därför tills vidare flyttat till Bredgade 41.
TNC
18. Mekanism, maskineri, utrustning m.m.
Den uppräkning av tekniska grundtermer som påbörjades
i TNC-spalt nr 14 avslutas här med ett antal benämningar
för huvudsakligen sammansatta don-delar eller don, eller
för grupper av don.
mekanism, samarbetande grupp av detaljer för viss
rörelsefunktion, i regel av finmekanisk art, t.ex. mekanism
i ett gevär, låsmekanism, vev- och vevstaksmekanism
organ, don eller oftare don-del för visst ändamål i större
funktionellt sammanhang, t.ex. manöverorgan i elektrisk
anläggning, fjädrande organ i fordon, kännande organ i
relä
inrättning, tämligen sammansatt konstruktion för visst
ändamål, t.ex. styrinrättning i en bil, trampinrättning,
torkinrättning för fotokopior
anordning, 1) e= anordnande, eller sätt att vara anordnat,
t.ex. anordning av en utställning, parvis anordning; 2)
konstruktivt mer eller mindre obestämt föremål eller grupp
av föremål för visst ändamål, t.ex. stängningsanordning,
kompenseringsanordning, anordning för konstanthållande
av elektrisk spänning, där "anordning" kan betyda vad som
helst från en detalj till en grupp av maskiner och
apparater
Anm. Det är särskilt patentlitteraturen som i välförstått
syfte använder ordet "anordning" i betydelsen 2. I andra
sammanhang bör man tvärtom eftersträva ett exakt
uttryckssätt och välja sådana termer som lås, kompensator,
regulator, eller sammansättningar med apparat, maskin,
mekanism, verk osv. eller, då sådana termer ej stå till
buds, sammansättningar med de ännu allmännare
syftande termerna detalj, don, utrustning osv.
system har grundbetydelsen: ordnad sammanställning av
delar till ett helt; kan fattas abstrakt eller konkret eller
på båda sätten samtidigt; 1) abstrakt system, t.ex.
måttsystem, toleranssystem; 2) metod, ofta med
betydelsedragning åt de konkreta hjälpmedlen, t.ex. leonardsystem för
eldrift, manöversystem; 3) grupp av sammanhörande, mer
eller mindre konkreta, ej sammanbyggda element, t.ex.
trefassystem, punktsystem, kortsystem; 4) konkret,
sammansatt konstruktion e.d., oftast av förgrenad eller
hoplänkad art, t.ex. ledningssystem, kanalsystem, armsystem,
länksystem
aggregat, grupp av såväl tekniskt som till storleken
någorlunda likvärdiga don, som äro sammanbyggda men dock
framstå individuellt, t.ex: turbinaggregat bestående av
turbin och elgenerator
maskineri, 1) samarbetande maskingrupp, t.ex.
kompressormaskineri bestående av motor och kompressor; 2)
sammanfattning av don eller detaljer som bilda en
samarbetande grupp av maskinkaraktär, t.ex. propellermaskineri
verk, 1) samma som maskineri (se d.o. 2) och
mekanism, utan storleksbegränsning uppåt eller nedåt, t.ex.
drivverk, urverk, räkneverk, luftverk i orgel; 2) tämligen
stor och invecklad arbetsmaskin, t.ex. valsverk, arborrverk,
tröskverk, mudderverk: 3) anläggning, i regel betydande,
t.ex. stålverk, sågverk, gasverk, kraftverk; 4) gles
konstruktion av typen gallerverk, fackverk, ramverk, där
"verk" alltid ingår som efterled i sammansättning
Anm. Ordet "verk" ingår även med andra betydelser i
vissa sammansättningar, t.ex. hantverk, pälsverk, bokverk,
mästerverk, ämbetsverk.
utrustning, l).s= utrustande, t.ex. utrustning av manskap;
2) samling don erforderliga för visst ändamål, t.ex.
fabriksutrustning, apparatutrustning, svetsutrustning,
signalutrustning, skidutrustning
armatur (koll.), samling detaljer av mera finmekanisk
art hörande till och fästa vid huvuddon, vars namn i regel
anges som förled, t.ex. ångpannearmatur, rörarmatur
Anm. "Armatur" som namn på del av elektrisk maskin
bör ersättas med rotor e.d., och även "belysningsarmatur"
bör i möjlig mån undvikas och ersättas med lampa,
lampor, golvlampa, taklampa osv.
anläggning, 1) anläggande, t.ex. anläggning av en fabrik
eller av annan "anläggning" enligt följande; 2) för
användning färdig utrustning med tillhörande markområde,
byggnad, rum eller utrymme, t.ex. kraftanläggning,
varuindu-striell anläggning, kylanläggning i ett varuhus,
väganlägg-ning. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
