Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 2 september 1944 - Tryckluftbrytare, av H Thommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1014
TEKNISK TIDSKRIFT
jigt med ökad öppning utan antar ett
maximivärde för att åter hastigt avta vid ökat avstånd
mellan brytkontakterna. Den gynnsammaste
kontaktöppningen är förhållandevis liten.
Kontakternas isolationsavstånd måste därför göras
väsentligt större, än vad som erfordras, för att den
gynnsammaste släckverkan skall uppnås. Därvid
är en kontinuerligt fortskridande
öppningsrörelse hos kontakterna olämplig. Vid stor
kontakthastighet passeras nämligen den gynnsammaste
släckzonen så snabbt, att den under vissa
omständigheter redan passerats, då det för släckning
lämpliga ögonblicket — när strömmen går genom
noll — uppnåtts (se det övre diagrammet, fig. 6).
Små hastigheter däremot kunna leda till längre
varaktighet av ljusbågen, än man önskar. En
förbättring medför den stegvisa brytkarakteristikan
(se det mellersta diagrammet, fig. 6). Kontakten
rör sig jämförelsevis snabbt i släckzonen och
fasthålles där under flera halvperioder, om särskilda
bromsanordningar användas.
En annan lösning består i att brytningen
uppdelas i en särskild rörelse hos släckkontakten och i
anslutning därtill en rörelse hos
frånskiljarkon-takten (se det undre diagrammet i fig. 6). Släck
-kontakternas kontaktväg är därvid effektivt
begränsad, så att den gynnsammaste släckzonen
aldrig överskrides. Vid en sådan brytare i
prak-iisk drift strömmar tryckluften till
släckkammaren, sedan huvudventilen öppnats. Under
infly-tande av de stora pneumatiska krafterna arbetar
släckkontakten med stor hastighet. Till följd av
MVA
300
Fig. 6. Inverkan
av
släckkontak-tens rörelseförlopp på
släckningsförmågan
och
ljusbågstiden; streckad
yta visar den
gynnsammaste
släckzonen.
11= tid, S —
kontaktöppning,
J = ström.
Fig. 7. Gränskurvor för
bryteffekten hos 10 kV
brytare av olika
konstruktion som funktion
av egenfrekvensen. 1—
3 bryteffekt utan
två-stegsbrytning, 4
bryteffekt med
tvåstegs-brytning; tillfredsställande brytning även
vid minsta brytare.
de små rörliga massorna vid samtidigt minsta
kontaktöppning blir bryttiden hos sådana brytare
mycket kort. I anslutning till brytningen öppna
seriefrånskiljarknivarna strömlöst med
tidsfördröjning och åstadkomma en tydligt synbar
från-skiljarsträcka, som fullständigt hindrar
uppkomsten av krypvägar.
För att undvika överdimensionering av brytarna
vid de för övrigt sällan förekommande
drifttillfällen, då egenfrekvenspåkänningen blir extremt
stor, kan man utföra brytarna med
tvåstegsbryt-ning. Genom att bygga in en gniststräcka inför
man ett dämpmotstånd i kortslutningskretsen,
och genom detta reduceras spänningsstegringen
över de för blåsning utsatta huvudkontakterna
från flera tusen voit till några hundra voit
per mikrosekund. Tändningen av gniststräckan
tvångsstyres genom de från huvudkontakterna
bortströmmande varma ljusbågsgasei*na. Sedan
strömmen i huvudljusbågen brutits, släckes även
hjälpljusbågen genom luftströmmen.
Fördelarna med brytare för tvåstegsbrytning
vid mycket höga egenfrekvenser framgå särskilt
tydligt av några försök, återgivna i fig. 7.
Kurvorna i—3 visa gränsen för brytförmågan hos
10 kV brytare av olika storlek som funktion av
egenfrekvensen. Sedan den minsta av dessa
brytare försetts med tvåstegsbrytning, kunde de med
h betecknade effektvärdena brytas perfekt. Den
högsta egenfrekvensen uppgick därvid till 115 000
p/s, vilket i förevarande fall motsvarade en
spänningsstegring av i medeltal ca 5 000 voltas.
Försöken visa, att det är möjligt att bygga
tryckluft-brytarna med hålkontakter så, att de tåla de
största påkänningar, som i ytterlighetsfall kunna
uppträda vid låga driftspänningar. Fig. 8 visar
utförandet av en brytare med tvåstegsbrytning för
30 kV driftspänning och 600 MVA bryteffekt.
Vid höga driftspänningar uppgår
egenfrekvenspåkänningen även i ytterlighetsfall till endast
några tusen perioder per sekund. Därvid är att
märka, att de maximala frekvensvärdena aldrig
förekomma samtidigt med den maximala
kortslutningseffekten, då den senare i allmänhet upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
