Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 2 september 1944 - Tryckluftbrytare, av H Thommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september 19 Ak
1015
träder först vid parallellkoppling av flera
kraftverk och understationer. Trots detta är det
nödvändigt, att även brytare för de högsta
spänningar inom ett stort effektområde uppfylla
fordringarna i avseende på egenfrekvenspåkänning.
Två-stegsbrytning kommer icke i fråga vid de högsta
spänningarna, emedan egenfrekvenserna av
naturliga skäl redan äro mycket starkt reducerade.
En ytterligare avflackning av
spänningsstegringen skulle endast kunna uppnås med mycket stora
och dyra motstånd. De utförda försöken ha i
stället otvetydigt visat, att flerstegsbrytning säkrast
leder till det önskade målet, varvid varje
brytställe arbetar inom sitt gynnsammaste
spänningsområde.
Spänningsfördelningen över brytställena har
ägnats särskild uppmärksamhet. Därvid är att
observera, att vid de flesta störningar samtidigt
med kortslutningen även en jordslutning
uppträder. Så länge ljusbågen i brytaren kvarstår, är
fördelningen av spänningen på brytställena given
genom ljusbågskarakteristiken. När den
återvändande spänningen stiger, upphör emellertid
ljusbågens inverkan på spänningsfördelningen, så att
denna endast bestämmes av
kapacitetsströmmarnas fördelning i de ömsesidiga kapaciteterna och
i brytelementens jordkapacitet.
Strävandet att uppnå en likformig
spänningsfördelning över brytställena är av
grundläggande betydelse. De extra styrkapaciteternas
inflytande på den uppnådda gränsbrvteffekten vid en
anordning med fyra brytställen visas i fig. 9. Av
kurvan framgår, att fördelen med
flerstegsbrytning helt kan utnyttjas, först när spänningen över
de särskilda brytställena styres. Som styrmedel
kunna vilka impedanser som helst användas,
alltså även motstånd.
u ’25 50 75 pF
Fig. 9. Brytspänning och bryteffekt som funktion av
styrkapaciteten C hos brytare med fyra brytställen.
Hos brytare för de högsta spänningarna
fordras i allmänhet brytförmågor, som ligga långt
över bryteffekten hos kända
provningsanläggningar. Hittills har det därför icke varit möjligt
att absolut säkert bedöma, hur brytarna bete sig
vid brytning av full märkeffekt. Brytkamrarna
med flerstegsbrytning och styrd potential medge
emellertid att på grundval av försök med
reducerad effekt av ett enda brytelement dra slutsatser,
som gälla för hela brytaren. Detta är särskilt
fallet, när spänningen även under brytningarna är
lika fördelad över brytelementen. För att få full
garanti härför har man mätt
spänningsfördelningen även under brytning med kortslutning med
hjälp av en katodstråloscillogram som anslutits i
tur och ordning till tre, två och ett brytställe. Av
fig. 10 framgår, att endast en obetydlig avvikelse
uppstår mellan de statiska spänningarna (till hö-
Fig. 8.
Tryck-luftbrytare
med
tvåstegs-brytning; märkspänning 30 kV,
bryteffekt
600 MVA.
Fig. 10.
Insvängning av den
återvändande spänningen vid olika
brytställen.
Oscillogrammen
visa den jämnt
fördelade
påkänningen över
olika brytställen
även under
brytningen.
KO =
katod-stråloscillograf,
Ust=
spänningsfördelningen vid statisk
påkänning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
