Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 2 september 1944 - Ultrakorta vågors utbredning, av Ove Norell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september 19 Ak
1025
Fig. 12. Reflexionskoefficienten F c= K <?•> <p vid horisontell
och vertikal polarisation, då q <=0 och e = 9, dvs. reflexion
mot mark vid ultrakortvåg. Arccot \J £= 18,4° (enl. Katzin).
ende i stort. Man kan dock lämpligen för stora
avstånd göra beräkningarna noggrannare genom
att ta hänsyn till jordytans krökning och
brytningen i atmosfären. Dessutom kan man inte
alltid nöja sig med ett så enkelt antagande om
reflexionskoefficienten som ovan.
I fig. 10 visas några kurvor över förhållandet
E
—, som beräknats av van der Pol och Bremmer
ßo
för utbredning över land för höjderna hs =
— hm i= 100 m. Kurvan för X = 0,7 m visas
tydligare i fig. 11 (observera den logaritmiska
D-skalan). Multipliceras denna kurva med det mot
varje D-värde svarande E0 -värdet erhålles en
kurva av samma art som den schatterade kurvan
längs C—C i fig. 9. Som synes bli emellertid i
fig. maxima och minima allt mindre utpräglade
ju kortare avståndet är. Detta sammanhänger
med att reflexionskoefficienten icke, såsom vi i
vårt exempel antagit, är konstant utan varierar
med infallsvinkeln mot jordytan.
Andra faktorer som påverka
reflexionskoefficienten äro våglängden och polarisationsplanet
samt jordytans ledningsförmåga o och
dielektricitetskonstant €.
Vid ultrakortvåg och normala värden på
jordytans ledningsförmåga kan man ånge följande
värden på reflexionskoefficienten
vid vertikal polarisation:
F,= Kv-ei<p> =
e0 sin ex.
V Bo-
eos a.
so sin a -f- Veo — eos2
vid horisontell polarisation:
sin oc Ve0 — eos2 <x
Fn = Kh • e’** =
sin oc
+ V-
£o
eos oc
(3 a)
(3 b)
I dessa formler är
. 2 (7
e0 — £ — / ~y = e
J<b
Q =
2 o
r
e i= jordytans dielektricitetskonstant, ese,
o = jordytans ledningsförmåga, ese,
/ = frekvensen, p/s,
<xt= vinkeln med tangentplanet enligt fig. 12.
Jordytans konstanter bero av markens (vattnets)
beskaffenhet, temperaturen och frekvensen.
Följande tabell anger några typiska värden:
[-Havsvatten-]
{+Havs- vatten+} Sötvatten Våt mark Torr mark
£ (ese) 80 80 10 4
o (ese) 1010 107 5 • 107 106
q (för /i= 50’ 108) 400 0,4 2 0,04
Reflexionskoefficienten beror till stor del av
värdet på den frekvensavhängiga storheten q.
Om q är försumbar (<7<0,le), vilket inträffar
för höga frekvenser och dålig ledningsförmåga
[torr mark), så är e0 reell, fasvinkeln <p<= 0 eller
n, dvs.
F= + K eller — K
Om q ej är försumbar (q > 0,1 e), bibehåller
reflexionskoefficienten sin komplexa karaktär. Så
är t.ex. fallet vid reflexion mot havsyta inom
såväl meter- som decimetervågsområdet.
Fasvinkeln vid vertikal polarisation <pv kan variera
mellan fi och 2 ti och fasvinkeln vid horisontell
polarisation <ph mellan ^ och n.
Fig. 13. Reflexionskoefficienten F = KeJ<Pvid horisontell
och vertikal polarisation, då e<=80, <7= 1 440, A —6 m,
o = 3,6 1010 ese, dvs. reflexion mot havsyta. Skilda skalor
för horisontell och vertikal polarisation, ökas o flyttar
minimum för Kv mot mindre <x (enl. Katzin).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
