Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Karakteristiska materialkonstanter för glas och deras bestämning, av Stig Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044
TEKNISK TIDSKRIFT
vidare vid Bureaii of Standards5, varvid även en
kraftig ökning av utvidgningskoefficienten kunde
iakttas vid ungefär samma temperatur6.
Schönborn7 fann analogt, att elektriska motståndets
variation med temperaturen kan representeras
av två varandra skärande linjer av formen
log/?= AlT + B.
Enligt Berger8 sker denna diskontinuitet vid en
viss punkt, som av honom benämnes
trcinsforma-tionspunkt9, emedan glaset härvid övergår från
det spröda till det viskösa tillståndet. Viskositeten
vid denna punkt brukar anges till 1013 pois.
Emellertid ha senare undersökningar visat, att
någon skarp gräns som åtskiljer "sprött" och
"visköst" glas, icke existerar, övergången mellan
de båda tillstånden sker så småningom, varför
man rätteligen borde tala om ett
transformations-intervall, vars bredd starkt ökar vid minskad
uppvärmningshastighet. Så t.ex. har Littleton visat
detta för det specifika motståndet10. På grund
härav torde transformationspunkten närmast
kunna anses vara förorsakad av "infrusna"
jämvikter, vilka först vid uppvärmning "tina upp"11.
Enligt Morey11 torde denna företeelse ej vara
typisk för ett glas, utan gemensam för alla
vätskor med tillräckligt hög viskositet.
Vidare har man funnit, att spänningarna i ett
glas minska även under
transformationstempera-turen, ehuru ytterst långsamt. Vid en viskositet
på 1019 pois sjönk spänningen under sex veckor13.
Oavsett transformationspunktens fysikaliska
innebörd har den likväl stor betydelse såsom
varande den lägsta temperatur, vid vilken man inom
ändlig tid kan avspänna ett glasföremål. Ur
praktisk synpunkt kan således ett glas betraktas som
"sprött" under denna temperatur. Vid punktens
bestämning är det av stor vikt, att
försöksbetingelserna äro väldefinierade.
Vi införa följande definition:
transformationspunkten (-temperaturen) är den
punkt (temperatur), vid vilken förlängningarna
av de båda kurvgrenarna skära varandra, vilka
erhållas genom att upprita sambandet mellan
linjär utvidgningskoefficient och temperatur för
ifrågavarande glas; uppvärmningshastighet skall
vara ca 10°/min.
M j ukningstemperat ur
Då glaset i motsats till ett kristalliserande ämne
saknar en bestämd smältpunkt, måste man
fastställa någon annan fixpunkt, som ger ett mått på
dess "smältbarhet". Otaliga metoder ha angivits
för fastställande av en dylik
mjukningstemperatur. Zschimmer13 har föreslagit användande av
glaspyramider i analogi med de inom keramiken
använda Seger-käglorna. Enligt en annan metod
av samme forskare14 kan man lägga på
planpole-rade glasytor på varandra och interferometriskt
mäta den temperatur, vid vilken ytorna börja
häfta fast vid varandra ("kohesionstemperatur").
Grenet15 använde små prismor och avläste
temperaturen, då de sjunkit samman till hälften av
sin ursprungliga höjd. Weidert och Berndt16
placerade en glaskub med 25 mm sida och
diagonalen lodrätt i kiselgur och avläste den temperatur,
då en deformation kunde iakttas på ytan.
Samtliga dessa metoder kräva en tidsödande
förberedning av proverna och ge endast relativa
värden. Betydligt enklare är det förfarande, som
enligt Schaller17 tillämpades vid Jena redan vid
seklets början, varvid den temperatur bestämmes,
vid vilken en lodrätt upphängd glasstav förlänges
med 1 mm/min vid en viss belastning.
English18 uppställde senare följande enkla
samband mellan viskositet och längdförändring
där fj f= glasets viskositet i pois,
l <= glasstavens "effektiva" längd i cm, dvs.
den längd som upphettas vid den
avlästa temperaturen,
P t= belastningen i dyn/cm2,
v — förlängningshastigheten i cm/s.
Stött19 jämförde de av English erhållna
viskosi-tetsvärdena med dem som erhållits enligt andra
Fig. 1. Apparat för bestämning
av utvidgningskoefficient,
trans-formationspunkt ocli
mjukningstemperatur hos ett glas. Den
streckade linjen betecknar
strål-gången från lampan till skalan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
