- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1045

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Karakteristiska materialkonstanter för glas och deras bestämning, av Stig Lindroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9 september 19 A A

1045

metoder och fann att de förra voro tre gånger för
höga. Formeln bör alltså lyda

IP

(2)

Någon teoretisk förklaring till värdet 3 står ej
att finna i litteraturen. Konstanten kan emellertid
enkelt härledas, om man utgår från det faktum,
att formlerna inom elasticitetsteorin direkt kunna
tillämpas på viskösa vätskors deformation, om
man ersätter längdförändringarna med deras
tidsderivator och konstanten El2 (1 + — där E
är elasticitetsmodylen och //. Poissons tal —
med i]. Vi utgå alltså från Hookes lag

A/■=’—— (3)

E a

där Al<= förlängningen,

K = den verkande kraften,
/ ■= stavens längd,
a = stavens tvärsnitt.

Vi skola i denna formel således ersätta A/ med
Alj At <= v och E med 2 f][i + h)

1 K

v = — • P • l, då ju P = —

2t](l + ju) a

(4)

Då glaset kan betraktas som en inkompressibel

vätska, är 1/2, och vi få därför v — — • P ’ l,

o rj

eller just formeln (2).

Ovannämnda stavförlängningsmetod har vidare
utvecklats av Lillie20 och har också med gott
resultat använts vid Lumalampans glastekniska
laboratorium, varvid mjukningstemperaturen har
definierats som den temperatur, vid vilken en
glasstav med effektiva längden 5,8 cm förlänges
1 mm/min vid en belastning av 10 g/mm". Denna
temperatur kan bestämmas med en noggrannhet
av 1—2°.

Nuvarande metodik

För att förenkla bestämmandet av ovannämnda
tre storheter har utprovats en anordning, som
möjliggör en bestämning av dessa i samma appa-

ratur och i en följd. Härvid har den förändringen
vidtagits att mjukningstemperaturen definieras
som den temperatur, vid vilken glasets viskositet
enligt formel (2) blir 1010 pois, vilket medför
lämpligare värden på den erforderliga
belastningen.

Apparatens konstruktion är följande (se fig. 1).

Provstaven / fastspännes i en anordning 2 och
upphettas i en ugn 3, som är skjutbar på två
skenor. Ugnsströmmen kontrolleras på
amperemetern A och injusteras med motståndet 5. Stavens
rörelser överföras på en liten spegel 2 a, vilken
reflekterar strålarna från lampan 6. För att
avläsningen skall bli bekväm brytas dessa strålar
ytterligare en gång mot spegeln 7 innan de träffa
skalan 8. Temperaturen avläses med ett
termoelement på instrumentet 9.

Provstaven 1, fig. 2, är cylindrisk med knappar
i båda ändarna. För en belastning på 100—150 g
bör staven vara 7—10 cm lång och 1—1,5 mm
tjock. Den kan inspännas mellan två små
klykor 2, av vilka den ena sitter fast på ett
horisontellt 6 mm tjockt fixt kvartsrör 3, som går genom
hela ugnen och är justerbart i horisontalled. Den
andra klykan utgör ändpartiet av ett annat
kortare kvartsrör A, som med en kulled 5 är fäst vid
en skruv, vilken i sin tur är förenad med två
stålstavar 6, upphängda i två parallella
plattfjädrar 7 av 0,03 mm stål. Härigenom nedbringas
friktionen till ett minimum. Utgångsläget för
mätningen grovinställes genom förskjutning av
röret 3 och fininställningen genom vridning av 5.

Förskjutningen av detta system överföres till
spegeln 8 på så sätt, att direkt proportionalitet
ernås mellan stavens längdförändring och
utslaget på skalan, i det att det rörliga systemet i
punkten A verkar på en kring B vridbar stav 9,
vars andra ände C därvid glider utefter den vid
spegeln fastsatta armen 10, vars vridningsaxel D
är så fixerad, att BC e= BD. Vidare ligger D
lodrätt ovanför A. Enligt en känd geometrisk sats
måste därvid vridningen kring D bli hälften så
stor som vridningen kring B, varför en stråle som
faller på spegeln, reflekteras med en vinkel lika

Fig. 2. Belastningsanordning, varmed provstavens
längd-förändringar överföras på en skala. Ovan
fastspännings-anordning för provstaven, därunder kulled och
finjuste-ringsanordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free