Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Sveriges bränsleförsörjning, av K-G Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1058
TEKNISK TIDSKRIFT
i form av bilbensin, motorfotogen och
motor-brännolja. Man får dock inte göra sig någon
överdriven föreställning om våra kvantitativa
möjligheter i den vägen. Skifferoljeproduktionen är
kapitalkrävande, och yåra resurser äro
begränsade. Även om man ur skifferoljan rent tekniskt
skulle kunna utvinna en hel rad mycket användbara
och behövliga produkter, bli dessa produkter gärna
mycket dyra. Dessutom får man inte glömma, att
skifferoljeproduktionen har tillkommit i första
hand för att täcka försvarets behov av oljor.
I det här sammanhanget kan jag nämna, att
man helt nyligen lyckats finna en metod att
framställa transformatorolja ur skifferolja, nämligen
ur sådan olja. som framvinnes enligt
Ljungströms-metoden. Eftersom försörjningsläget för
transformatorolja är mycket prekärt, kommer
man — om nu igångsatta prov i fullstor skala
bekräfta de tidigare laboratorieproven — att
utvidga Ljungströmsfältet och därigenom
undanröja det hot mot vår kraftförsörjning, som bristen
på transformatorolja lätt hade kunnat bli.
Sprit
Spriten har använts såsom ersättning för och
och utdrygning av bilbensin i sådana fall, då
gengasdrift inte har varit möjlig eller lämplig.
Redan långt före kriget har hos oss som bekant
använts spritinblandning i bilbränslet, den s.k.
lättbentylen, som bestod av 25 % sprit och 75 %
bensin. I bensinsparande syfte införde
bränslekommissionen den 1 juli 1942 två spritstarkare
motorbränslen, motyl 50 med 50 % sprit och
motyl 85 med 85 % sprit. Orsaken till att man
inte vågade ta steget fullt ut och använda enbart
sprit som driftbränsle är den, att tillsatsen av
15 % kolväte avsevärt minskar risken för
ättiksyrebildning i motorer med åtföljande frätning.
Det är bara vissa ur samhällets synpunkt särskilt
kvalificerade konsumentgrupper, som fortfarande
använda dessa sprit-bensinblandningar, nämligen,
förutom försvarsmakten, brandkårer,
ambulanser, vissa läkare osv.
Tillverkningen av motorsprit har gått ner i
samband med driftinskränkningarna inom
sulfitindustrin. En viss lagerreserv finns emellertid.
Skulle läget kräva, att mer sprit måste produceras,
kan sprittillverkning i stor skala snabbt
igångsättas vid sulfitmassaindustrin. Härvid måste
emellertid spriten bli huvudprodukten — den
därvid starkt nedkokade massan kan bara
användas som bränsle — vilket gör, att
framställningskostnaderna bli mycket höga.
Trätjära
Att trätjära och därur utvunna produkter kunna
användas såsom motorbränsle och som
smörjmedel, kom man underfund med redan under
förra världskriget. Då inriktade man sig även
beträffande motorbränsle i allmänhet på olika
Fig. 6. Sveriges produktion av trätjäror under ären 1925—
1943 (tabellen anger produktionens sammansättning under
ären 1941—1943).
slags destillat ur tjäran. Destillation innebär
emellertid en rätt avsevärd minskning i mängden.
Det har denna gång visat sig möjligt att med i
stort sett utmärkta resultat i fiske och kustfart
använda råtjära direkt från ugnen såsom
motorbränsle, nämligen ren barrvedstjära.
Om tjärproduktionen kan det sägas, att
tillverkningen såväl av stubbugnstjära för smörjmedel
som av motortjära nu täcker behoven mer än väl.
Motortjäran behövs främst såsom drivmedel vid
fisket, och produktionen är nu större än fiskarna
anse sig kunna ta ut. Om tjärproduktionen gäller
över huvud taget, att produktionen på sistone
ökats, samtidigt som efterfrågan har minskats.
Fig. 6 visar, hur landets tjärproduktion, som på
1920-talet höll sig omkring 8 000 t om året och
som på 1930-talet sjönk till 4 000—5 000 t, under
krisen kraftigt ökats. Den var förra året över
55 000 t. På bilden redovisas också fördelningen
av tjärproduktionen på olika produkter under
åren 1941—43.
Importerade oljor
Den mängd importerade oljor, som användes lör
civila ändamål, är för närvarande bara ett par
procent av bränsleförbrukningen för sådana
ändamål, som förr tillgodosågos uteslutande med
mineraloljor. Det är endast i de fall, då
ersättningsbränslen absolut inte kunna komma i fråga,
som vi tillgripa våra kvarvarande resurser i form
av importerade mineraloljor.
Kraftförsörjningen
Den elektriska kraften faller också inom
Bränslekommissionens verksamhetsområde. Ett slag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
