- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1064

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Merkantila synpunkter på ARA-koncernens fartygsbyggnader, av Bertil Svalander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1064

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. A. Vanlig ångare med två luckor på fördäck och två på
akterdäck.

Fig. 5. Variation av föregående typ med annan
vinschuppställning.

snedskottet på horisontalplanet. Det är
synnerligen lättförståeligt, att en för andra laster än
kol synnerligen effektiv och viktig kubik hade
bortskurits genom ett sådant arrangemang, och
därför vidtogs icke denna åtgärd.

Vid bestämmande av typen i övrigt måste
hänsyn även tas till, att kubiken under varje lucka
borde vara så lika som möjligt. Detta är lämpligt,
när fartygen exempelvis betjänas med en krän
per lucka, eller när last tas in eller lossas med
hjälp av fartygets vinschar. Olikformighet i
kvantitet per lucka medför genast, att den maximala
tiden för operationerna blir beroende av det
rymligaste lastrummet, eller också måste extra
arbete på övertid tillgripas vid detta för att så att
säga hinna i kapp arbetet vid de mindre
lastrummen. Flera alternativ kunna tänkas: två
luckor på fördäck och två på akterdäck, maskin
akterut och navigationshus mellan lastlucka 2
och 3 och det arrangemang som vi valde, tre
luckor på fördäck och en på akterdäck. Det
första alternativet, fig. 4, var för oss olämpligt,
emedan kubiken i lucka nr 4 blir för liten i
förhållande till de andra luckornas kubik, varjämte
propelleraxeln blir ganska lång och fartyget får ett
dåligt trim i barlast på grund av mindre
tank-volymer i akterskeppet. Dessutom upptas den
bästa platsen av maskin- och pannrum.

Fig. 5 återger en variation av tidigare typ och
har egentligen samma olägenheter som den förra.
Dessutom blir bryggpartiet längre på grund av
att vinscharna måste placeras där, vilket medför
stora svårigheter eller nästan omöjliggör att
komma under 3V2 m trimdistansen i akterkant
på lucka 2 och i förkant på lucka 3. En fördel
hos denna typ är emellertid, att däcken ej
belamras utan bli helt rena, och detta är kanske
en av orsakerna till, att åtskilliga fartyg ha byggts
efter liknande konstruktioner. Tilläggas kunde
givetvis, att midskeppspartiet kunde byggas högre
och därigenom minskas i längd. Ett dylikt fartyg
blir dock med däckslast, enligt mitt förmenande,
vekt. Någon kanske här skulle vilja anmärka, att
användningen av motormaskineri eller
placeringen av pannorna på däck skulle medföra ett
kortare maskinrum. Härigenom skulle emellertid

under inga omständigheter trimdistansen kunna
hållas under 3V2 m. Å andra sidan skulle en
extra kubik uppnås, vilket skulle genom ökade
lastintag av skrymmande gods kunna uppväga
de förhöjda trimkostnaderna. Vi ha gjort en
liknande beräkning för ångarna "Arabritt" och
"Arabert", baserad på att pannorna skulle ha
förlagts på huvuddäck. Det visar sig emellertid
därvidlag, rent penningmässigt sett, att med
normal sysselsättning under ett helt år ingen vinst
skulle uppstå, medan man däremot skulle erhålla
tidsutdräkter vid lastning och lossning, kanske
medförande förlust av ett halvt dygn här och där,
vilken till slut över en längre period skulle
resultera i minskad transporterad kvantitet med
ty åtföljande mindre bruttofraktintäkt.

Det andra alternativet med maskinrummet
förlagt akterut visas på fig. 6. I detta fall måste
onödigt mycket av skrovets kubik utnyttjas till
barlasttankar förut för att skapa drägligt trim
vid gång i barlast; vidare uppkomma vissa
svårigheter att hindra dylika fartyg att trimma på
näsan vid full last. Kommunikation mellan
däcksbyggnaderna försvåras också vid däckslasts
förande. Å andra sidan erhållas vissa fördelar,
såsom att större delen av skrovet utnyttjas till
lastförande rum, och att man får en kort
propelleraxel och ingen tunnel genom lastrum.

För att undgå de mest framträdande
olägenheterna hos nu beskrivna typer men samtidigt
dra nytta av deras fördelar valdes efter mycket
övervägande och långa diskussioner med
öresundsvarvet ett fartyg med tre luckor på fördäck
och en lucka på akterdäck, såsom fig. 7 visar.

Fig. 6. Fartyg med maskin förlagd akterut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free