Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Merkantila synpunkter på ARA-koncernens fartygsbyggnader, av Bertil Svalander - Svenska Flottans historia, bd II, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 september 19 A A
1067
men det är ofrånkomligt. Tunneln passerar under
lucka A, men detta är utan särskild betydelse,
enär fartygsbredden här medger tillräckliga
durk-ytor på båda sidor.
Gemensamt för bägge typerna är att
konstruktionen medger gång genom is, åtminstone av
mindre svår beskaffenhet. Skrov och maskiner ha
dimensionerats i proportion härtill. All möjlig
hänsyn har därefter tagits till den nautiska
utrustningen; sålunda ha båtarna försetts med ekolod,
SAL-logg och radiopejling och dessutom med
radiotelegraf och -telefon. De ofta återkommande
hamnbesöken, som under normala
skeppningsför-hållanden kunna ifrågakomma för fartyg av
denna karaktär, underlättas av goda instrument och
kommunikationsmöjligheter med land.
DK 359(485)(091)
Svenska Flottans historia, band II, utgiven under
redaktion av en kommitté med amiral Otto Lybeck som
ordförande. AB Allhems Förlag, Malmö 1943. 561 s.,
talrika textbilder och färgplanscher. 75 kr.
Första bandet av detta stora verk behandlade
huvudsakligen perioden 1521—1611. Andra bandet omfattar tiden
1680—1814. Det inledes av rektor Sven Grauers, som ger
en översikt av den svenska stormakten och Europa under
perioden 1680—1724, således på Karl XI:s och Karl XII:s
tid. Kapten Hjalmar Börjeson redogör för sjökrigsmateriel
och skeppsbyggnad under denna tid, då bl.a. skeppsbygg-
mästarna Frans Sheldon d.y. och Charles Sheldon gjorde
betydelsefulla insatser för flottans förnyelse.
Byggnadsmetoderna på örlogsvarven belysas med hjälp av
tillgängligt material och i samband därmed återges några bilder
ur Åkhe Rålambs märkliga arbete "Skeps Byggerij eller
Adelig öfnings Tionde Tom", tryckt i Stockholm 1695.
Särskilt den här i förminskad skala återgivna bilden av
ett "fulkomligit Skepzwärff" är utomordentligt intressant
och instruktiv. Man ser där bl.a. t.h. hur de grova timren
lossas med en primitiv krän från en pråm, hur de sedan
bearbetas till spant m.m., hur förstäv och spant resas,
hur "centerne" (sänten) anbringas och hur skeppet
slutligen blir klart för avlöpning — som vanligt i äldre tider
med fören först. Även det mindre båtbyggeriet visas t.v.
på samma bild, och det framgår av den att man redan
på 1600-talet förstod konsten att bygga båtar, här "en
liten Slup eller Speeliackt", på mallar. En annan intressant
bild, som kapten Börjeson fått fram och som i färg
reproduceras i boken, är ritningen till en galär,
konstruerad av Johan Acrell i mitten av 1700-talet. Förutom form
och byggnadskonstruktion synas även inredningen och
utrymmenas disponerande. Dylika galärer byggdes bl.a.
på Jean Claessons varv på Blasieholmen i Stockholm.
Konteramiral Gunnar Unger skildrar ingående svenska
flottans sjötåg 1680—1721 samt örlogsbaser och varv
under samma tid med undantag av Karlskrona, som
behandlas av marindirektör Gustaf Halldin. Denne, grundlig
kännare av sin hemstad och dess örlogsvarv, beskriver
på ett fängslande sätt, hur station, varv och stad växte
upp. Utvecklingen av flottans nya huvudstation illustreras
med intressanta kartor och ritningar. Några bilder av den
300 m långa repslagarebanan må omnämnas såsom
belysande en länge viktig gren av varvsverksamheten. Amanu-
Fig. 1. "Ett fulkomligit Skepzwärff" enligt Rålambs "Skeps Byggerij" 1695.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
