Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Inmatningslängd vid fräsning av skruvhjul med snäckfräs, av C G Brodén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 september 19 A A
1079
Inmatningslängd
vid fräsning av skruvhjul med snäckfräs
Civilingenjör C G Brodén, LSTF, Stockholm
För att kunna beräkna frästiden för
framställning av ett skruvhjul med en snäckfräs är det
av betydelse att känna inmatningslängden, dvs.
den sträcka fräsen måste matas fram från det
fräsningen börjar tills fullt utbildade kuggar
erhållas. Några anvisningar för beräkning av
inmatningslängden finnas ej angivna i tillgängliga
handböcker för annat fall än det då fräsens och
arbetsstyckets axlar korsa varandra under rät
vinkel. Det kan därför vara motiverat att
skärskåda frågan.
Lämpligen studerar man ej inmatningslängden
med utgång från den nyss angivna definitionen
utan anknyter beräkningarna till den sträcka av
arbetsstycket, på vilken fräsen ej skär ut
full-bildade kuggar, se fig. 1. Inmatningslängden
består då av två delar, en del AC framför
korsningspunkten C och en del Cßx eller CB2 efter
korsningspunkten. Punkten B1 bestämmes av
ingreppslinjens begränsning genom skruvhjulets
yttermantel, och ß2 av ingreppslinjens
begränsning genom fräsens yttermantel. Vilken av
punkterna Bx eller B2 som blir den avgörande, dvs.
ligger längst från C, måste beräknas i varje
särskilt fall. Vi förutsätta här att kuggantal och
stigningsvinklar äro sådana att någon underskär
-ning ej förekommer.
Först beräknas stycket AC och därvid tänker
man sig lämpligen fräsen skära ned i arbetsstycket
under det att fräsens och arbetsstyckets axlar
närmas varandra. Geometriskt har man att
undersöka skärningslinjen mellan de cylindriska
vttermantlarna till fräs och arbetsstycke (fig. 2,
som välvilligt ställts till förfogande av civilingen-
Fig. 1.
Inmat-ningsläng-dens sammansättning av
olika
delsträckor.
DK 621.914.1 .
jör E Welander). I projektion I framträder denna
skärningslinje som en ellips. När sedan
arbetsstycket under kuggskärningen roterar, kommer
högsta punktens avstånd till korsningscentrum
ymax att representera det sökta avståndet. Det
förutsättes att fräsen sträcker sig så långt fram
att verkligen hela ellipsen utskäres. Skulle så ej
vara fallet, gäller ej det nedan anförda
beräkningsförfarandet.
Ett hjälpplan med avståndet x • m från
kugg-bottnen inlägges. Med de i fig. 2 angivna
beteckningarna får man då genom att projiciera a och
v på y följande ekvation
y = utg<p-|- ° (1)
eos fp
Användes kordasatsen på arbetsstycket i
projektion II och på fräsen i projektion III, får man
efter en enkel hyfsning
ir= [c — x) m[Da — m (c — ac) ] (2)
v^ — mx (Df—m• x) (3)
Vid den normala frågeställningen äro c, <p, Da
och Df kända kvantiteter; x betraktas som obe-
Fig. 2. Inmatningslängdens delsträcka framför
korsnings-punkten mellan fräsens och arbetsstyckets axlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
