Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Nyare erfarenheter av strängbetong, av Ulf Bjuggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1094
TEKNISK TIDSKRIFT
vattencementtal, men med cementhalten 500, 575
och 600 kg/m3 betong ger kubhållfastheter, som
äro 50 till 100 kg/cm" lägre än en
betongblandning med 550 kg per m3. Man har här troligen
ett exempel på att vid sandmaterial med
partikelsprång erhålles en betongblandning, där det är
av största vikt, att proportioneringen ger
blandningen den största tätheten.
Keräkningsprinciper
Ändamålet med påkänningsbestämningar är ju
i regel att konstatera, att erforderliga säkerheter
finnas. I första hand gäller det, att man får
erforderlig säkerhet mot brott, sprickbildning,
utmattning och för stora nedböjningar. För vanlig
armerad betong användas beräkningsantaganden
för bestämning av påkänningar, vilka
antaganden genom sin absurditet ge alldeles vilseledande
resultat av de verkliga betongpåkänningarna0.
Man har därför också tvingats att laborera med
särskilda "böjtryckhållfastheter", vilka med ända
upp till 100 % skilja sig från
’’prismahållfastheten’’ vid brott. Det är även märkligt, att man i
den befintliga litteraturen om förspänd betong så
utpräglat undviker att analysera brottstadiet.
Vid påkänningsbestämningar i
strängbetongelement måste man först och främst ta hänsyn till
hur materialet fungerar vid ifrågavarande
tillstånd. Det är härvidlag i regel tillräckligt att
skilja mellan två stadier. I det första stadiet ha
ännu inga dragsprickor uppträtt i betongen.
Tvärsnittet kan beräknas som ett homogent, massivt
tvärsnitt, där armeringens tvärsnittsyta motsvarar
ett n gånger större betongtvärsnitt, varvid n t=
E
= Det andra stadiet är brottstadiet, för vars
t,b
beräkningsantaganden skall redogöras senare.
Då förspänd betong är så utförd, att
dragsprickor ej uppkomma under beräknade normala och
exceptionella belastningar, beräknas säkerheterna
mot sprickbildning, utmattning och för stora
nedböjningar under den förutsättningen, att
strängbetongen befinner sig i det första stadiet.
Påkänningar vid avspänningen
Vid avspänningen av armeringen, sedan
betongen hårdnat, uppkomma de för den förspända be-
Fig. 3. / balkändarna
uppkomma vid avspänningen
dragpåkänningar, som äro
parallella med ändy torna
och analoga med
påkänningarna i en hög balk.
Fig. 4. En strängbetongbalk utan ändbyglar klyver sig själv
vid avspänningen.
tongen karakteristiska förspänningarna i
betongen. Att beräkna de härav uppträdande elastiska
påkänningarna i betongen en bit från ändarna
innebär inga svårigheter. Man har helt enkelt en
armerad betongkonstruktion, som i sitt
sprickfria stadium är påverkad av en excentriskt
angripande normalkraft- Mer svårbestämda problem
utgöra bestämning av de påkänningar som
uppträda, dels i strängbetongelementets ändar, dels
i övriga delar av elementet vid inträdande
krympning och plastiska deformationer.
Förankringen av armeringen genom vidhäftning
s*ker på en förhållandevis kort sträcka.
Belastningsförhållandet är närbesläktat med det som
förekommer vid utdragsproven för utrönande av
armeringsjärns förankringsförmåga. Jag har inte
haft tillgång till sådana mätinstrument, att jag
har kunnat utföra noggranna mätningar på den
förekommande "förankringslängden". Genom
försök med vanliga utdragsprov och undersökning
av framställda strängbetongprodukter har jag
kunnat konstatera, att fullständig förankring
genom armeringens vidhäftning erhålles. Gjorda
erfarenheter stämma även väl överens med de
resultat som under åren publicerats i olika
facktidskrifter av andra forskare3,6-10.
Genom förspänningen uppkomma vissa
extra-spänningar vid ändarna. På en relativt kort
sträcka överföras de genom vidhäftningen
överförda förspänningarna och fördelas jämnt över
betongtvärsnittet. Gör man ett snitt på ett avstånd
från balkändan, får man av förspänningen ett
belastningsfall enligt fig. 3; en hög balk med
triangulär belastning.
De enligt detta belastningsfall beräknade största
Fig. 5. Normalt erforderlig
ändbygelarmering. Streckade
kurvor äro beräknade utan
reducering med hänsyn till
armeringens
förankrings-längd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
