Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Nyare erfarenheter av strängbetong, av Ulf Bjuggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 september 19 A A
1093
Nyare erfarenheter av strängbetong
Civilingenjör Ulf Bjuggren, LSTF, Stockholm
Tillverkning av förspänd betong sker i
huvudsak enligt två system; Freyssinets och Hoyers. I
princip skilja sig dessa system inte mycket från
varandra10.
Freyssinet var den, som först grundligt
teoretiskt och praktiskt genomarbetade problemet
förspänd betong5. Hans patent på detta område äro
också rätt omfattande. De gälla sålunda ej blott
allmän tillverkning av förspänd betong utan även
framställning därav i olika kombinationer med
bearbetningsmetoder av betongmassan. Förspänd
betong, där betongmassan behandlas med värme,
tryck eller centrifugering faller sålunda under
hans patent.
Begränsningen av Freyssinets patent gäller
huvudsakligen armeringen, som förutsättes ha en
draghållfasthet av upp till ca 10 t/cm2. Vidare
förutsättes förspänningen kunna vara så stor att
den gränsar till elasticitetsgränsen. Freyssinets
metod har utvecklats starkt i Tyskland av firman
Wayss & Freytag. Den enligt denna metod
framställda förspända betongen går under namnet
"Spannbeton"9.
Vid tillverkning av förspänd betong enligt
Freyssinets metod användas i regel armeringsjärn med
grövre diameter än 5 mm och järnen förses oftast
med särskilda förankringsanordningar. Freyssinet
har dock i ett av sina tidigaste patent förutsatt,
att erforderlig förankring skall kunna ske genom
enbart vidhäftning mellan armering och betong
Bearbetning- av föredrag- i avxJ. Väg- och
Vattenbyggnadskonst den 13 september 1913.
DK 666.982.3 : 691.32
Hojers system skiljer sig från Freyssinets
därigenom att en armering med mycket högre
hållfasthet användes1*7’®. Draghållfastheten hos
armeringen förutsättes kunna vara upp till 30 t/cnr,
vilket ur tillverkningsteknisk synpunkt betyder,
att diametern hos armeringen blir klen, vilket
givit denna produkt namnet strängbetong.
Tidigare ha vissa av strängbetongens
egenskaper behandlats i svensk fackpress2, 4. Denna upp
sats avser att lämna en redogörelse för nyare rön
och erfarenheter, som gjorts vid
Strängbetong-fabriken i samband med driften och de fortsatta
undersökningarna och laboratoriearbetet.
Betong
Betongens cementhalt är normalt 550 kg
A-cement per m3 betong. Stenmaterialet utgöres av
strid sand och ärtsingel i proportionerna 1:3
(fig. 1). Vid ett vattencementtal av 0,31 erhålles
en konsistens, som närmast motsvarar "lätt
vibro". Denna betongsammansättning är med
hänsyn till bearbetbarheten mycket känslig även
för små variationer i vattenhalt. Den lokala
variationen i stenmaterialets vattenhalt omöjliggör en
bestämning av vattentillsatsens storlek, även om
fuktighetsprov ur stenmaterialet tas, varför
vattentillsatsen bestämmes så att man vid
blandningens slut erhåller den önskade konsistensen.
Då blandningen sker i en öppen blandare av
fabrikat Eirich med vertikal rotationsaxel, kan
blandarpersonalen under hela blandningstiden
både se massan och, om så erfordras, med lätthet
ta ut konsistensprov. Efter relativt kort tids
erfarenhet kan blandarpersonalen enbart genom
besiktning noggrannare bestämma erforderlig
vattentillsats än med andra metoder.
En normal kubhållfasthetsserie visas i fig. 2.
Vid dessa höga cementhalter rör man sig med en
betong, som är mycket känslig för variationer i
proportioneringen. Betong med samma
proportioner sand, ärtsingel och med ungefär samma
Fig. 1. Siktdiagram för stenmaterialet vid
strängbetong-tillverkningen.
Fig. 2. Kubliållfasthet
för Btg 550. Vet = 0,33.
Kubstorlek 15 cm.
Lagringsförhållanden: 1
dygn i formar + 6 dygn
i vattenbad, därefter
förvarade i rumsluft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
