Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Teknisk litterär produktion — vad blir dess öde? av H N Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1116
TEKNISK TIDSKRIFT
Teknisk litterär produktion
— vad blir dess öde?
Tidskrifter av bestående värde bruka bindas. De tillhöra
vetandets annaler, till vilka man då och då har anledning
att återgå såsom till urkunder. Detta hindrar icke, att
mycket gods av mera tillfälligt värde följer med i denna
litteratur. Ej så sällan kan man finna en författares hela
eller huvudsakliga produktion på detta sätt införd i en
och samma eller ett ringa fåtal facktidskrifter.
Jag tänker i detta sammanhang närmast på
vetenskapliga och tekniska författare. Man kan uppdela deras
produktion i egentliga, nyskapande avhandlingar,
sammanfattande artiklar över gjorda iakttagelser, erfarenheter och
undersökningar, kortare meddelanden över aktuella
uppslag och synpunkter samt kortfattade upplysningar i
notisform.
Nu förhåller det sig så med detta slag av författare, att
de för sin egen del vanligen äro fullt tillfreds, om de få
sina rön offentliggjorda. Mera metodiskt sker det dock
sällan och ej heller bruka deras skrifter systematiskt
samlas, annat än möjligen i den mån de utkomma som
särtryck. Ifall man framdeles vill forska i dessa författares
tryckta skrifter, kan det vara mycket svårt att uppleta
allt vad de skrivit. Jag har till exempel funnit detta vara
fallet med företrädarna på professorsstolen i vägbyggnad
och kommunikationsteknik vid K. Tekniska Högskolan
P W Almquist, C J Magnell och P G Hörnell och detta till
påtagligt men för det fortsatta arbetet inom institutionen.
Det är beklagligt, att det icke ens skall finnas
förteckningar över deras teknisk-litterära insatser.
Om nu den väsentliga delen av den vetenskapliga och
tekniska produktionen inom ett visst fackområde inflyter
i huvudsakligen en enda inhemsk fackpublikation, låt oss
säga Teknisk Tidskrift, som jag här uteslutande tar som
exempel, menar jag, att ledningen av en sådan tidskrift
utan större möda eller kostnad skulle kunna göra
åtskilligt för att avhjälpa de berörda bristerna. Detta skulle
kunna ske genom att härför lägga av ett visst antal
exemplar av varje nummer, förslagsvis tio. Ur dessa skulle då
tas ut de artiklar av nu ifrågavarande slag, vilka ingå i
dessa nummer, varefter de olika författarnas artiklar
undan för undan skulle läggas på hög i ett lämpligt skåp.
Därigenom skulle man till slut få en samling av deras
skrifter, vilka i inånga fall kunde vara av intresse och värde.
Dylika åtgärder måste vidtas omedelbart eller endast
kort tid efter det tidskriftsnumren utkommit; att senare
söka åstadkomma dylika samlingar av en författares
artiklar har visat sig mycket svårt. Genom det angivna
förfaringssättet med häftenas omedelbara styckande
kommer inan ifrån skrymmande upplag av tidskriftshäften och
minskar arbetet till ett minimum.
Givetvis skulle med en dylik procedur ändock ett visst
arbete nödvändiggöras, kanske mest därför att det kunde
vara svårt att bedöma, vilka författare eller artiklar, som
borde ifrågakomma. Därför vore det måhända bäst, om
de erforderliga tidskriftsexemplaren överlämnades till ett
lämpligt bibliotek, i det valda exemplet närmast Svenska
Teknologföreningens bibliotek. Då det gäller övervakandet
av samtliga tekniska tidskrifter borde det vara ännu bättre,
om detta skedde vid K. Tekniska Högskolans bibliotek, där
urval och sortering kunna utföras med en ingående
kännedom om reglerna för fortlöpande bibliografiskt arkivarbete.
Allra bäst vore, om vetenskapsmän och tekniker, vilka
syssla ined ett mer eller mindre regelbundet återkommande
författarskap i tidskrifterna, själva utförde ett dylikt
arbete. Uppgiften skulle då helt enkelt bestå däri, att man
av alla tidskrifter, i vilka ens artiklar inflyta, begärde att
få ett visst antal, t.ex. tio exemplar, ur vilka ens artiklar
urtoges. Detta brukar icke möta något hinder, när inga
särtryck lämnas. De uttagna artiklarna samlas sedan i
kronologisk ordning i tio högar, vilka under årens lopp
kunna växa till en tjocklek, som medger inbindning.
Givetvis måste vid en sådan inbindning artiklarna uppdelas
i grupper med någorlunda lika tidskriftsformat.
Genom att detta samlingsarbete utföres av författaren
själv, uteslutes lättare faran, att någon artikel i en kanske
mindre spridd tidskrift överhoppas och att större
fullständighet följaktligen vinnes. Vid inbindning bör ett
ma-skinskrivet och tydligt avfattat titelblad med anvisningar
införas i början samt ett register i slutet av boken. Det
fåtal (i förevarande exempel tio, bundna exemplar, som
på detta sätt kan åstadkommas, bör numreras, varvid
början göres med det fullständigaste exemplaret, därefter det
näst fullständigaste osv.)
Genom att på detta sätt samla sådana artikelserier i flera
exemplar, blir man i stånd att såsom gåva överlämna
bundna eller obundna exemplar till ett eller flera
bibliotek, utom det exemplar man själv vill behålla för sig och
de sina. Främst böra då biblioteken vid landets tekniska
högskolor ihågkommas. Att ett sådant arbete är lönande
både för de bibliotek och de enskilda, som inlåta sig
därpå, kan jag av egen erfarenhet intyga. Man vinner
därmed en översiktlighet över det berörda författarskapet,
som eljest knappast står till buds. För författaren själv
ger en dylik, ständigt föreliggande överblick av hans
produktion en möjlighet att med större konsekvens fullfölja
sina syften och rätt utfylla de luckor, som möjligen kunna
finnas — alldeles oavsett det nöje han kan erfara över
att ständigt ha sina skrifter från första början och till
dags dato inom räckhåll.
Nu är det visserligen sant, att det mesta, som skrives
även inom nu berörda områden, är i hög grad förgängligt.
Det kan därför i ett större sammanhang synas bortkastad
möda att vidta de angivna åtgärderna. Vanitas vanitatum!
Detta är så sant som det är sagt. Men så länge den
västerländska kulturen bibehåller sin egendomliga böjelse för
självändamål i stor omfattning, kommer forskningen att
ha behov av dylika samlingar, vilkas värde som urkunder
stiger med åren, ungefärligen i samma mån som deras
levande kraft sinar. Om vi godta den nuvarande
kulturinställningen, är det därför otvivelaktigt av betydelse, att
dylika artikelsamlingar komma till stånd.
Möjligheten att ordna ifrågavarande angelägenhet på
särtrycksvägen är tyvärr ej framkomlig, ty det skulle
medföra större kostnader och besvär samt en väsentligt ökad
ofullständighet*. Den angivna metoden synes sålunda,
åtminstone som regel, vara den enda lämpliga, vare sig den
begagnas av tidskrifter, bibliotek eller enskilda författare.
Att den utan svårighet eller nämnvärt besvär är fullt
användbar, det har jag själv prövat.
Jag har sålunda under årens lopp lagt mig till med tio
exemplar av varje tidskriftshäfte, i vilket jag haft infört
något bidrag av vad slag det vara må, och av dem har jag
samlat och bundit ett band om året alltsedan 1940. De
tidigare exemplaren bli mera fullständiga i början, de
senare i slutet. Med en sådan avsevärd produktion av
tidskriftsartiklar som min, särskilt av smärre bidrag, vilka
kunna vara väl så viktiga, är emellertid ett enkelt och
överskådligt konstruerat register nödvändigt. Intill
utgången av år 1943 uppgingo dessa tekniska tidskriftsartiklar,
enbart i större format, till i runt tal 400, sträckande sig
från sistnämnda år bakåt till 1909, alltså över en tidrymd
av 35 år. II N Pallin
*) Jag liar sedan mänga är tillbaka genom notiser i de
tekniska fackorganen, första gången 1929, senast 1939 (se
exempelvis Vägen 1939 s. 106) uppmanat författare inom
väg- och vattenbyggnadsfacket att till mig insända sina
särtryck för att samlas och bevaras. Många _ särtryck har
jag också tacksamt mottagit, men med ett enda undantag
icke på denna väg kunnat erhålla den sökta överblicken av
vederbörandes produktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
