Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Klassificering av teknisk-vetenskaplig litteratur, av Hilda S Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 september 19 AA
1117
Klassificering
av teknisk-vetenskaplig litteratur
Chefbibliotekarie Hilda S Lindstedt, LSTF, Stockholm
Klassifikation är det primära hjälpmedlet för
sammanställande, för uppsökande och för urval
av dokumentationsmaterial, den är
dokumentationens förnämsta instrument. Ordnar den enskilde,
ett laboratorium eller en firma, materialet endast
för egen del utan inblandning eller krav utifrån,
kan vilket system som helst användas för
ordnandet, blott det är tillfredsställande för de egna
intressena.
För specialbiblioteken vid forskningsinstitut och
industriföretag är frågan om vilket
klassifika-tionssystem man skall välja för det samlade
kunskapsmaterialets ordnande framför allt ett
praktiskt problem, som bör lösas med hänsyn till
dessa biblioteks bestämda syften. Deras kunder
önska för sin del icke kataloger och bibliografier
utan själva böckerna, artiklar, urklipp eller fakta
gällande ett visst ämne. De ha vanligen obestämda
föreställningar om författare eller titel på den
litteratur de söka, men ämnet är grundläggande
för frågan. Ämnesklassificering och ett register
för ämnesorden äro för dem självklara fordringar.
Därför äro specialbibliotekarierna nödsakade att
intressera sig för klassifikation.
Klassifikationssystemet måste vara praktiskt för
företaget och tjäna dess ändamål samt lämna den
rätta terminologin för att anses effektivt. Det
får icke vara för odetaljerat och ej heller för
detaljerat, och framför allt bör det vara anpassat
efter de dirigerande intressena. Om vart ämne
för sig vore en isolerad företeelse utan
samhörighet med andra, skulle ett alfabetiskt
ämnesords-register vara tillräckligt. Då detta som regel icke
är fallet, är en systematisk ordning, som änger
släktskapen och beroendet, nödvändig. Praktisk
klassifikation inbegriper logisk undergruppering
och samordnande till snabb hjälp för dem som
söka litteratur lika väl som för bibliotekarien.
Det är icke praktiskt att vara ologisk och utan
system. Effektiviteten av ett klassifikationssystem
beror på dess detaljerade utformning endast om
detaljen motsvarar vederbörandes intressen.
Det finns också gränser för möjlig specifikation.
Endast där ämnena äro åtskilda kan en minutiös
uppdelning vara praktisk, såsom exempelvis
grundämnen. Ett mycket detaljerat system kan
DK 025.4
för ett stort bibliotek vara onödigt, det kan ock
vara obehövligt för de mindre specialbiblioteken.
Ofta finna specialbibliotekarierna, att ett annat
företags klassifikation icke helt löser deras
problem, utan de måste såsom amerikanen H E Bliss
skriver "anpassa, utskilja, överföra, hänvisa,
insätta, utvidga, med ett ord uppställa sitt eget
schema, och de bli ofta i viss mån
klassifikationsex-perter".
Växer det samlade kunskapsmaterialet hos dessa
speciella litteraturtjänster och det befinnes vara
av värde att det kontinuerligt förvaras och
nyttiggöres även för andra, såsom för en grupp
specialister eller i bibliotek, arkiv, bibliografier,
referatorgan osv., ställer sig klassifikationssystemet
annorlunda. Då uppkommer kravet på mera
allmängiltiga klassifikationssystem.
"Universellt" standardsystem — en utopi
Teorierna för uppbyggandet av ett
klassifikationssystem äro ett mycket vidlyftigt och
mångsidigt ämne. För den som vill tränga djupare in
i detta ämne kunna bland moderna arbeten Bliss’
böcker1 på området rekommenderas.
Det förnämligaste systemet synes vara det, som,
utgående från ett vidare begrepp, analytiskt
utvecklar de särskilda vetenskaperna. Man har
jämfört det med ett stamträd med grenar och
ytterligare förgreningar till de minsta kvistarna.
Det är emellertid icke samma sak att klassificera
kunskaper, teorier och begrepp som att
klassificera de konkreta uttrycken härför i form av
böcker, tidskrifter, avhandlingar osv. Ett för diet
litterära dokumentationsmaterialet allmänt
användbart klassifikationssystem bör vara så
uppbyggt, att det i möjligaste mån tillfredsställer de
fordringar i förening, som ställas på det från i
stort sett tre med avseende på syfte och
arbetsmetoder tämligen skilda kategorier:
vetenskapsmän, bibliotekarier och specialister. Av
framkomna klassifikationssystem för kunskapsmaterialet
kan man i stort sett särskilja tre huvudgrupper:
de vetenskapliga och filosofiska systemen som
ha till mål att vara allmängiltiga för
vetenskapernas klassifikation, men som icke ta någon hänsyn
till den materiella form, vari kunskaper, erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
