Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Klassificering av teknisk-vetenskaplig litteratur, av Hilda S Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 september 19 AA
1123
Q Science. General
Q A Mathematics
801-999 Analytic
mechanics
QB Astronomy
281-349 Geodesy
QC Physics
81-119 Weights
and measures
801-999 Terrestrial
magnetism and
meteorology
QD Chemistry
901-999
Crystallo-graphy
QE Geology
cf. B G, GC
351-499 Mineralogy
and petrology
701-999
Palæonto-logy
QH Natural history
201-299 Microscopy
301-999 General
biology
QK Botany
QL Zoology
801-999 General
anatomy and
embryology
QM Human anatomy
QP Physiology
QR Bacteriology
T Technology.
General
TA-TH Building and Engi-
neering Group
TA Engineering.
General. Civil
engineering
TC Hydraulic
engineering (harbours,
rivers, canals)
TD Sanitary and muni-
cipal engineering
TE Roads and pave-
ments
TF Railroads
TG Bridges and roofs
TH Building
construction
9111-9600
Firepre-vention, fire
extinction.
TJ-TL Mechanical Group
TJ Mechanical
engineering
TK Electric engineering
and industries.
TL Motor vehicles.
Cycles.
Aeronau-tics
TN-TR Chemical Group
TN Mineral industries
TP Chemical
techno-logy
TR Photography
TS-TX Composite Group
TS Manufactures
TT Trades
TX Domestic science
Fig. 5. Utdrag ur "Library of Congress Classification’.
tabeller för angivande av form, synpunkter och
andra särskiljande faktorer inom en ämnesgrupp
bilda ett viktigt led i Browns system.
Tabellerna användas likartat för varje ämnesgrupp.
De innehålla nära 1 000 egenskapsformer och
synpunkter och äro tillämpliga på vilket
klassifikationssystem som helst och kunna därför
mycket förenkla klassificeringsarbetet. Det enda
gemensamma klassifikationssystemet i Sverige
upprättat särskilt för de vetenskapliga och fackliga
biblioteken är det efter vilket "Sveriges offentliga
biblioteks accessionskatalog", utgiven genom K.
Biblioteket, är uppställt. Det är emellertid
mycket grovindelat.
Ett tämligen nyuppfunnet system, som väckt
uppmärksamhet, är "kolon-systemet", uppgjort
av bibliotekarien vid Madras universitet S E
Ranganathan och utgivet år 1933. Det beskrives
såsom grundat på klassifikation av alla
ämnesgrupper efter deras användning och relationer,
vilka betecknas med siffror, skilda genom
kolon-tecken (":").
Slutligen bör här icke förbigås det
"bibliografiska klassifikationssystem", som
amerikanaren H E Bliss uppgjort8, sedan han dessför-
innan utgivit två arbeten1, det ena om organisation
av kunskap och det vetenskapliga systemet, det
andra om organisation av kunskapsmaterialet i
bibliotek. Enligt många bibliotekariers i USA och
Europa mening har Bliss i dessa sina böcker
framlagt den mest uttömmande och grundliga
behandling av teorierna för klassifikation och dess
användning för böcker. I det sistnämnda arbetetet
kritiserar Bliss på bas av sina slutledningar
rörande organisationen av kunskap och det
vetenskapliga systemet de mest använda
klassifikations-systemen i Amerika och Europa och framlägger
grunderna för ett förbättrat system. Huruvida
hans eget bibliografiska system, som icke har
hunnit prövas på det konkreta
kunskapsmaterialet, är lika utomordentligt för sitt ändamål som
hans teorier om klassifikation, kan jag icke
uttala mig om.
Detaljerat eller icke detaljerat system?
Då det gäller att välja klassifikationssystem för
kunskapsmaterialet på de tekniska
vetenskapernas och industrins områden, har man att ta
hänsyn till behovet såväl av att boksamlingarna
ordnas på hyllan som att materialets innehåll
analyseras i kataloger, bibliografier, referatorgan
osv. För ordnandet av boksamlingar är en
detaljerad uppdelning icke önskvärd. Däremot kan för
referatorgan och de systematiska katalogerna
klassifikationssystemets förgrening rent teoretiskt
sett vara nära nog hur minutiös som helst, och
decimalklassifikationen i sin europeiska
utformning synes även i praktiken icke ha någon
begränsning härvidlag. De som ivrigast förorda
DK-systemet påpeka, att det utvecklats endast såsom
det lämpligaste instrumentet för klassificeringen
av kartotek över tidskrifters innehåll och andra
former för dokumentationen. Men t.o.m. F
Don-ker-Duyvis, sekreterare i Comité International de
Classification Décimale i Haag, varnade redan år
1930 för en allt för långt gående specialisering av
systemet: "Om vi gå för långt i detaljer vid upp-
Formtabeller:
B300 Arkitektur, Allmänt
B300.1 „ , Bibliografi
B300.2 „ , Ordböcker
B300.3 „ , Handböcker, Större
B300.4 „ , Handböcker, Populära
B300.6 „ , Sällskaps, Föreningars
publikationer ("Acta")
B300.7 „ , Tidskrifter
B300.10 „ , Historia
och på samma sätt undergrupper:
B305.1 Byggnadskonstruktioner, Bibliografi
B305.3 „ , Handböcker
B305.10 „ , Historia
Fig. 6. Brown’s "Subject Classification" för gruppering
inom ämnesgrupper ("kategoriska tabeller") samt för
angivande av form, synpunkter och andra bestämmande
faktorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
