- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1124

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Klassificering av teknisk-vetenskaplig litteratur, av Hilda S Lindstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1124

TEKNISK TIDSKRIFT

delningen av ämnen, skola vi blockera det och
göra framtida utvidgningar omöjliga."

Standardsystem — ett samarbetsproblem

Vid upprättandet av ett detaljerat system, som
syftar att tjäna en grupp specialister, sålunda ett
"standard"-system, böra representanter för dessa
tillkallas såsom medarbetare eller granskare. Ett
sådant samarbete skulle inge respekt för
klassi-ficerarens arbete från specialisternas sida — och
även för biblioteksutbildningen.

Upprättande av klassifikationssystem borde
sålunda vara ett kooperativt företag, och Bliss har
tänkt sig möjligheten av ett standardsystem för
varje särskilt ämnesområde. Standardformer
kunna vara speciella, nationella eller internationella
— eller passa för alla tre ändamålen samtidigt.
Det fattas sådana standardsystem för biblioteken
och över huvud taget för
litteraturgranskningsorganen. De "standard"-system, som hittills sett
dagens ljus, kunna icke sägas vara
tillfredsställande, även om de fått internationell användning.
De ha som regel icke utarbetats av bibliotekarier
och fackmän som ett kooperativt företag. Försök
till samarbete på detta område ha dock gjorts
såväl från bibliotekariernas som från
fackmännens sida, såsom i förra fallet i Amerika genom
en av American Library Association särskilt
tillsatt kommitté, och i andra fallet genom Institut
International de Documentation i Haag, där ett
fortgående arbete på utvecklingen av den
"universella decimalklassifikationen" bedrives
kooperativt och utföres av specialister på skilda
områden i olika länder, särskilt i England,
Frankrike och Tyskland, i samarbete med den centrala
kommittén (Commission Internationale de la
Classification Universelle) i Haag. Det stöd denna
kommissions arbete erhöll av världskongressen
för dokumentation i Paris 1937 har mycket
underlättat det internationella samarbetet även på
detta område.

Då man har varit bunden vid det gamla
Dewey-systemets struktur, kan icke heller detta
utomordentligt detaljerade klassifikationssystem
betecknas som verkligt ekonomiskt användbart,
och det är icke heller i egentlig mening
progressivt, även om det kan ge möjligheter till
utvidgningar och tillägg. Endast i de dock sällsynta fall,
där specialistens intressen kunna begränsas till
ett enda litet detaljerat område, kan systemet
verkligen tillfredsställa behovet.

Svensk terminologi

Vilket klassifikationssystem man än väljer eller
skapar, torde det dock vara betydelsefullt för det
svenska tekniska dokumentationsarbetet, att man
skapar en riktig svensk teknisk terminologi i
överensstämmelse icke blott med systemets
rubriker utan även för de tekniska begreppen, som
över huvud taget innefattas i kunskapsmate-

rialet, att användas för ett sakregister eller ett
ämnesordsregister såsom nyckel till de olika
systematiska uppställningarna. Jag vill i detta
sammanhang påpeka vikten av att TNC:s arbete
främjas och understödjes.

Om man vill, att den svenska facklitteraturen
skall spridas i utlandet och själv önskar
jämförelser med vad som göres i andra länder, bör en
svensk teknisk terminologi vara såvitt möjligt
internationellt inriktad. Från ingenjörshåll har
också sagts, att en svensk ordlista med motsvarande
benämningar på tyska, engelska och franska
borde vara slutmålet för den tekniska
nomenklaturen. En sådan ordlista borde uppställas så,
att plats funnes för införande av kompletteringar.

Även om mången specialist och bibliotekarie
anser det europeiska DK-systemet lämpligast för
tidskriftsindex och referatpublikationer, innebär
ej detta realiter, att systemet i och för sig är
idealiskt för sådant bruk utan beror på att det
redan kommit till användning för så många
utländska referatpublikationer och blivit översatt
till så många språk, samt att man åstadkommit
en organisation med internationellt samarbete, så
att utvidgningar och bearbetningar verkställas
regelbundet av fackorganisationer alltefter
utvecklingens gång. Man måste därför fråga sig, om
icke för Sveriges vidkommande, när det gäller
tidskriftsartiklarnas registrering, något slag av
samarbete med detta system bör etableras. En
svensk översättning av de teknisk-vetenskapliga
delarna av den senaste utvidgade upplagan —
den tyska — med kontroll genom den nu startade
översättningen för en engelsk upplaga, torde böra
kunna åstadkommas på kooperativ bas i
samband med arbetet för en svensk teknisk
terminologi. En översättning av den förkortade tyska
upplagan är under utarbetande inom Tekniska
Litteratursällskapet.

Litteratur

1. Bliss, H E: The organisation of knowledge and the system
of the science. With an introduction by John Dewey, New
York 1929. The organisation of knowledge in libraries, and
the subject-approach to books. New York 1934.

2. Devey, Melvtl : Decimal classification and relative index,
14 :e uppl. New York 1942.

3. Classification décimale universelle, del 1—4. Bryssel 1927
—33.

Dezimalklassifikation. Deutsche Gesamtausgabe, Lief. 1—4, 6.
Berlin 1934/40.

Universal Decimal Classification. Complete English Edition.
London 1936.

4. Billman, H: Decimalklassifikation. Byggmäst. 1943 h. 10.

Hallendorff, B: Decimalklassifikationen. Grafiskt Forum

1943 h. 9.

Holmberg, a: Nationellt och internationellt bibliografiskt
samarbete. Norrköping 1942. (Tekn. Litteratursällsk. Skr. 12.)

Brauns, O: Registreringsproblem för pappers- och
cellulosaindustrien. Svensk Pappers-Tg 1943 h. 22. (Tekn.
Litteratursällsk. Skr. 14.)

5. Outoer, C A: Expansive classification. Schemes 1—7.
Boston 1891—93.

6. Kelley, G o: The classification of books. New York 1936.

7. Brown, J D: Subject classification. 1914.

8. Bliss, H E: A system of bibliographic classification, 2 :a
rev. uppl. New York 1936.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free