Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Teknisk litteraturtjänst vid ett industribibliotek, av Algoth Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1130
TEKNISK TIDSKRIFT
problemets utveckling samt hänvisar till några
av de viktigare uppsatserna (se fig. 1). Denna
förstasida användes nämligen också för att
underrätta de avdelningar, som ej erhålla hela
rapporten. Vanligen erfordras en rad lån i samband med
granskningen, och en sådan litteratursökning
brukar därför ta en vecka eller mer vid sidan
av de löpande bibliotekssysslorna. Endast i något
enstaka fall har biblioteket såsom inledning till
rapporten givit en sammanfattning av
litteraturen, eftersom detta i allmänhet blir en uppgift
för den som bearbetar problemet. Ofta är det
lämpligt att litteraturförteckningar rörande
aktuella problem kompletteras med fotokopior av de
värdefullare uppsatserna, så att viktiga delar av
den önskade litteraturen bli samlade och bekvämt
tillgängliga för det fortsatta studiet. Kostnaden
för sådan kopiering är i allmänhet mycket rimlig
jämförd med det arbete, som måste nedläggas på
litteratursökning och -studier, och förfarandet
synes därför vara värt en allmännare användning.
Samarbetsfrågor
En av förutsättningarna för utvecklingen i
Ludvika har varit att huvudbiblioteket i Västerås
kunnat ombesörja en så stor del av de rent
bibliotekstekniska uppgifterna. Där ordnas nämligen
all anskaffning av litteratur och kontrolleras
inköpen, nya böcker katalogiseras och
förvärvs-listor utsändas, instruktioner utarbetas för
biblioteksarbetet, och kontakt uppehälles med
litteraturavdelningarna vid de övriga Asea-företagen.
Samarbetet med biblioteken vid de tekniska
högskolorna i Stockholm och Göteborg har i
första hand gällt lån, litteraturanvisning samt
frågor om biblioteksmetodik. I övrigt utbytas
erfarenheter och uppgifter med en rad svenska
institutions- och företagsbibliotek, av vilka några
ställa till förfogande sina förvärvsrapporter, listor
över tidskriftsserier, meddelanden rörande
klassifikationssystem o.d., dessutom (under normala
förhållanden) med några bibliotek i Danmark,
Tyskland, England och USA. Av synnerlig betydelse
har Tekniska Litteratursällskapets verksamhet
varit, särskilt för de centrala litteraturproblemen
och för ökad kontakt mellan bibliotekarierna.
Även inom Asea har man under de senaste åren
diskuterat möjligheten att i större utsträckning
meddela tekniska information till andra
forskningslaboratorier och bibliotek. Sådant har lätt
nog kunnat ordnas i varje individuellt fall,
däremot erbjuder det påtagliga svårigheter att finna
en allmännare lösning till detta problem.
Litteratur
1. Craver, H w: The role of the engineering library. Electr.
Engng 57 (1938) s. 291—294, 392.
Egnell, A E V: Järnvägsstyrelsens bibliotek, dess litteratur
och verksamhet. Statsbaneing. 9 (1941) s. 80—85.
Hallendorff, B: Litteraturforskningens hjälporgan och
metodik. IVA (1943) s. 332—337.
Hemlin, e: Ett försök till praktisk dokumentation vid
Chalmers Tekniska Högskolas bibliotek. Hugo Hammar 1864 4/3
1939, Göteborg, s. 135—140.
Holmgren, F: Några vägar för tillgodogörandet av den
tekniska pressen. Tekn. T. 62 (1932) s. 169—172, 182—183.
Jaoob, W F: Homo a manufacturing plant coordinates
pub-lished information. Special Libraries 28 (1937) s. 291—293
(uppgifter från General Electric Co., USA).
Jantcki, W: Der Werksbibliothekar und die neuzeitliche
Dokumentation im Dienste von Industrie, Technik und
Volks-wirtschaft... HD Communicationes 4 (1937) s. 24—27.
Jonsson, G: Företagsbiblioteket. Några allmänna synpunkter
i en aktuell fråga. Affärsek. 16 (1943) s. 459—462, 498,
807—810, 832.
Larsen, k: Biblioteksorientering for Handelshöj skolens
Stu-derende. Köpenhamn 1943.
Lindstedt, h: Tekniska bibliotek och centralisering av
upplysning om teknisk litteratur. Tekn. T. 66 (1936) s. 439—446.
Olssön, E & Eklund, S: Företagsbiblioteket, dess
organisation och uppgifter. Tekn. Meddel. K. Telegraf styr. (1943)
s. 121—130.
Predeek, A: Teknisk-vetenskaplig litteraturupplysning
(dokumentation). Tekn. T. 66 (1936) s. 260—266.
Schmidt, V e: Några ord om SKF:s bibliotek. Verkstäderna
31 (1935) s. 52—54 [se även Sfären (1940) s. 14—15],
Schulz, U: Um die Zukunft der technischen Fachpresse.
Berlin 1931.
Silow, A: Hur ett svenskt storföretag ordnar sin
litteraturtjänst. Affärsek. 9 (1936) s. 323—324, 361—362.
Spratt, H P: Libraries for scientific research in Europé and
America. London 1936.
Thyregod, o: Die Kultur funktion der Bibliothek. Haag 1936
(del 3 behandlar specialbibliotekens utveckling).
Ttnell, K: Om studier och hjälpmedel vid studier.
Stockholm 1934.
Velander, E: Teknisk dokumentation. Tekn. T. 69 (1939)
s. 539—541.
Dessutom Tekniska Litteratursällskapets skriftserie,
tidskrifterna HD Communicationes (senare omdöpt till FID Comm.)
och Special Libraries; samt konferensrapporter från IID/FID,
Association of Special Libraries and Information Bureaux
(ASLIB) och Deutsche Gesellschaft ftir Dokumentation.
2. Aseas decimalregister. 6 :e uppl. Västerås 1942.
The Asea classification index. 1 :a uppl. Västerås 1939.
Wennerberg, J: Aseas decimalregister. Affärsek. 10 (1937)
s. 305—306, 331—333.
3. För DK kan man i första hand ta del av:
Dezimal-Klassifikation, Deutsche Gesamtausgabe. 5. Liefe-
rung. Abteilung 62: Technik. Berlin 1938. (Härtill vissa
Er-gänzungen 1944.)
Dezimal-Klassifikation. Deutsche Kurzausgabe. 2 :a uppl.
Berlin 1941 ;
samt därjämte av två översikter:
Frank, O: Wir ordnen nach der DK. Richtlinien und
Bei-spiele für die Anwendung der Dezimalklassifikation in
Technik und Industrie. Berlin 1935.
Billman, H: Decimalklassifikation. Byggmästaren 22 (1943)
s. 133—136 (bl.a. uppgifter om användningen av DK i Sverige).
Av intresse är vidare:
Library of Congress Classification. Class T: Technology.
3 :e uppl. Washington 1937.
4. Hallendorff, B: Bibliografiska uppgifters formulering.
IVA (1944) s. 142—146.
DIN Vornorm 1505 : Titelangaben von Schriftum. 2 :a uppl. 1935.
Kurztitelverzeichnis technisch-wissenschaftlicher
Zeitschrif-ten. Berlin 1937.
5. Thorburn, R: Nyare metoder för reproduktion av
periodisk facklitteratur. Affärsek. 10 (1937) s. 8, 36.
6. Bland översikter över elektroteknisk litteratur må nämnas:
A bibliography of bibliographies in electrical engineering.
Spec. Libr. Ass., Inform. Bull. No. 11. Providence 1931.
Dalziel, E H: Journals for electrical engineers. Electr.
Engng 57 (1938) s. 110—113.
Schröder, W: Quellennachweis der Elektrotechnik. ETZ 52
(1931) s. 11—12.
Windred, G: Electrical bibliography. BEAMA. J. 1,1 (1937)
s. 173—174.
7. P armsten, F: Aseas bibliotek. Vi aseater 6 (1943) s. 1—4.
8. Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av
litteraturtjämsten inom de tekniska fackområdena, avgivet av
inom ecklesiastik- och handelsdepartementen tillkallade
sakkunniga. SOU 1944 nr 17. Stockholm 1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
