Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Aseas klassificeringssystem, av Ralf Thorburn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1136
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Aseas decimalregister, avsnitt 205.
Fig. 4. Aseas decimalregister, avsnitt 548.
och ensiffriga talen, 11 110 klasser), och en systematisk
uppställning kunde beräknas få plats på 100 trycksidor,
alltså i en icke alltför oöverskådligt tjock bok. Ur
praktisk synpunkt ansågs det vara nödvändigt med fyra på
varandra följande uppdelningar, och 10 000 klasser ansågos
vara tillräckliga, varför ett kombinerat
bokstavssiffer-system icke var erforderligt. Från början blev systemet
kanske litet snävt upplagt, med hänsyn till att det blott
behövde motsvara de tekniska avdelningarnas behov, men
fördelarna med registret voro så påtagliga, att det har
utvidgats för varje ny upplaga. Sålunda infördes i början
på 1930-talet även de organisatoriska frågorna, och
samtidigt slopades Aseas tidigare "organisationsregister",
vilket väsentligen var uppbyggt efter bokföringssynpunkter.
Huvudindelningen framgår av fig. 1. Bakom den ligger
en logisk tanke: man börjar under 0 med allt som hör till
det mera abstrakta och teoretiska, behandlar sedan under
1 det formlösa materialet, under 2 bearbetningsmetoder
och de enklaste formerna av konkreta föremål, under 3,
4, 5 och 6 alla mera kompletta organ, såsom maskiner,
ugnar och apparater, varvid under 6 samlats bl.a. alla
transportorgan, under 7 och 5 de i form av en anläggning
samarbetande organen och slutligen under 9 alla
organisationsfrågor, dvs. uppgifter om vem, var, när, till vilket
pris osv. ett arbete skall utföras. Det är enheternas
självständighetsgrad, som blir avgörande för deras inplacering
i registret, icke deras karaktär av enkla eller komplicerade.
Sålunda äro exempelvis transformatorlindningar alldeles
för speciella för att betraktas som allmänna
konstruktionselement för elektrisk ledning (26), utan de äro i stället
transformatordelar (46). Sådana element som axlar
användas däremot för en mängd olika organ och tillhöra
därför 2, allmänna konstruktionselement, även om de äro
avsedda för elektriska maskiner (jfr 42).
Aseas speciella intressen avspegla sig i det stora utrymme,
som beretts innehållet i huvudgrupperna 4 och 5. Däremot
är det ett allmänt industriellt intresse, som har medfört
Fig. 3. Aseas decimalregister, avsnitt 474.
avvägningen mellan samtliga grupper 1 t.o.m. 9 gentemot
grupp 0, och med undantag av grupperna 4 och 5 skulle
registret mycket väl kunna tillämpas inom vilken svensk
industri som helst. Dessa grupper skulle då kunna
användas för ifrågavarande industris viktigaste tekniska
områden, och för det som i Asea-registret är inplacerat under
4 och 5 kan plats beredas i vakanta undergrupper under
avsnitt 3. Vissa modifikationer inom exempelvis grupp 7
behöva kanske även vidtas för att bättre motsvara ett
annat företags speciella intressen, men i det väsentliga
torde registret mycket väl kunna användas som ett
allmänt svenskt industriklassificeringssystem.
Uppdelningen på tio undergrupper har i allmänhet visat
sig gå bra i lås. Särskilt bör man lägga märke till att
första undergruppen användes för allmänna frågor, dvs.
sådana som beröra gruppen i dess helhet, och sista
undergruppen användes för "övrigt", dvs. sådant som icke
lämpligen har kunnat inplaceras under någon av grupperna
1—8. Denna princip för användning av siffrorna 0 och 9
har så gott som genomgående följts i hela registret. Man
kan t.o.m. säga att den har använts även vid
huvudindelningen, eftersom vetenskapliga grunder gälla alla de
följande grupperna, och 9, industriell organisation, kan
betraktas som "övrigt". Grupperna 9 och 0 äro de stora
allmänna grupperna, vilka behandla allting icke-tekniskt, och
om deras inbördes placering kan man ju möjligen tvista.
Fig. 2 visar en tresiffrig grupp med sina fyrsiffriga
undergrupper, där indelningen ävenledes gått bra i lås, fig. 3
däremot en där de tio undergrupperna icke kunnat
utnyttjas (ofta äro dock reserver medvetet inlagda), och
fig. 4 en grupp där "decimalsystemet" egentligen är
frångånget: det har här visat sig nödvändigt med uppdelning
i mer än tio undergrupper, varför tjugo sådana ha måst
tillgripas. Som synes kan siffersystemet i alla fall
användas, vilket är värt att observera. Man slår helt enkelt
ihop två närliggande grupper, varvid dock naturligtvis
nollan i den andra gruppen icke bör användas. En annan sak,
som är värd att observera på denna bild, är hurusom några
undergrupper samordnats med övergruppen för att undvika
ytterligare uppdelning (5452 och 5483 borde egentligen ha
varit undergrupper under 5481). Fig. 5 slutligen visar en
grupp, där definitionerna på de olika undergruppernas
innehåll berett svårigheter. Man har därför måst tillgripa
metoden med exemplifiering och angivande av vissa saker
som icke höra till klassen. I övrigt märkes en dold reserv:
siffran 7 saknas.
Genomgående är Aseas decimalregister ett saksystem, dvs.
ett sådant, där ett dokument skall registreras på den sak,
som är av mest intresse. Härvid kunna naturligtvis
konflikter uppstå mellan olika intressen, och man har då
alltid möjligheten att tillgripa två eller flera registernummer,
av vilka exempelvis mottagaren av ett papper får
använda det, som bäst motsvarar hans synpunkter.
Nödfallsvis kan man ju ordna med hänvisningsblad på det mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
