Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Aseas klassificeringssystem, av Ralf Thorburn - L M Ericssons klassificeringssytem, av Gösta Grönwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 september 1944
1137
viktiga registernumret, eller där insätta en dubblett eller
kopia av det fullständiga dokumentet.
I vissa fall tjäna dubbla registernummer ett annat
ändamål; 98 omfattar sålunda statistiska frågor, 9838
felstatistik, och genom tillfogande av ett annat registernummer
kan man uppdela 9838 efter arten av de föremål, som
statistiken gäller. Användningen av två registernummer är
alltså i detta fall en enkel metod för vidare uppdelning
av en alltför omfattande klass, men metoden är endast
sällan användbar.
Exempel på decimalregistrets tillämpning
Instruktioner förses först med en beteckning, DI, TI
m.fl., angivande såväl papperets karaktär av instruktion
som dess tillämpningsområde (D: direktions-, T:
tillverknings- osv.), därefter med en decimalregisterbeteckning,
vilken anger vad instruktionen gäller, och slutligen efter
ett bindestreck ett löpande nummer. Vill man ha reda på
vilka bestämmelser, som finnas utfärdade exempelvis
angående ersättning till personal under beredskapstjänst, har
man bara att slå upp sina instruktioner på motsvarande
nummer, 9154.
Böcker uppställas i de flesta fall efter sina
registernummer, varigenom man direkt kan se vad som finns
tillgängligt, exempelvis angående materialprovning. För
tidskriftsuppsatser utskrivas särskilda kort med
decimalregister-nummer. Inom varje registergrupp sorteras korten efter
årtal, vilket alltså här är den enkla formen för
vidare-uppdelning. Denna registrering av tidskriftsuppsatser
omfattar för närvarande hos Asea i Ludvika och Västerås
sammanlagt ca 100 000 tidskriftsartiklar och har visat sig
ovärderlig vid allt utrednings- och forskningsarbete.
Även ritningar numreras efter
decimalklassificeringssystemet på så sätt, att till det fyrsiffriga registernumret fogas
ett löpande nummer, vilket minst är tresiffrigt och ofta
fyrsiffrigt. De registernummer, som kunna användas för
ritningsnumrering, falla inom huvudgrupperna 2 t.o.m. 8
och kunna med hänsyn till ritningsregistreringen icke i
framtiden generellt få utbyggas till femsiffriga, vilket
däremot är tänkbart såväl för 0 och 1 som 9. Detta är en
av orsakerna till att det sakliga innehållet i grupperna 2
t.o.m. 8 fått ta så förhållandevis stor plats i registret.
Fördelen av att med hjälp av decimalregistret få likartade
ritningar samlade ligger i öppen dag. Man behöver endast
tänka på lättheten att finna en tidigare motsvarande
ritning, värdet av snabb tillgång till uppgifter om liknande
konstruktioner vid kostnadsberäkningar, ackordsättning etc.
För patentfrågor har det ibland visat sig nödvändigt med
en längre gående uppdelning av registret inom vissa
specialgebit. De därigenom erhållna fem-sex-sjusiffriga talen
äro emellertid som nämnts icke officiella utan den eller
de berörda avdelningarnas privata angelägenhet.
Andra registreringssystem inom Asea
Decimalregistret är det huvudsystem, efter vilket
dokument för stadigvarande bruk ordnas. Alla sådana papper
däremot, som blott så att säga flyta genom företaget,
ordnas efter helt andra system. Ett sådant, för interna order,
är upplagt efter bokföringens kontosystem, vilket innebär
en sexsiffrig kodbeteckning. För leveransorder däremot
begagnas ett fyrsiffrigt system, som anger årtalet för
ordern, orderbehandlande avdelning inom Asea och
försäljningskanal. Beteckningar enligt detta fyrsiffriga system,
vilka alltid föregås av bokstäverna LO, leveransorder, och
efterföljas av ett löpande nummer, förekomma på alla
ordern tillhörande dokument, som löpa genom
verkstäderna, och äro därför minst lika vanliga som
decimalregistrets sifferbeteckningar. Emellertid behöves ytterst
sällan någon "nyckel" eller något register för uttydning av
beteckningen; den är i sig själv tillräcklig för all
inordning av papperen. Ralf Thorburn
h M Ericssons klassificeringssystem
ABC-registret
Första gången behovet av en klassificering på allvar
gjorde sig påmint inom L M Ericsson var då vi skulle
sätta i gång med standardiseringen av våra produkter.
Det första ledet i vår standardisering omfattade
uppsor-tering och utgallring. Det gick så till, att vi bildligt talat
placerade hela vår produktion på ett stort bord och sedan
sorterade upp den i olika högar, där varje sådan hög
representerade ett visst varuslag. På så sätt bildas ett
antal huvudgrupper och inom varje sådan huvudgrupp
fortsätter därefter uppdelningen i allt smärre enheter, tills
man slutligen kommer fram till den enskilda artikeln.
Denna klassificering, som sträcker sig över alla våra
produkter, från de kompletta, självständiga organen ner till
detaljerna, sker på basis av konstruktivt släktskap.
Under arbetets gång kommo vi mycket snart underfund
med nödvändigheten av ett användbart beteckningssystem
för de klassificerade produkterna. Vi övervägde till en
början ett decimalsystem med enbart siffror men
fastnade slutligen för en kombination av bokstäver och siffror.
Detta L M Ericssons system för klassificering och
numrering av produkterna kalla vi ABC-systemet, enligt vilket
den enskilda artikelns nummer är en kombination av tre
bokstäver och fyra (eller i enstaka fall flera) siffror,
sålunda exempelvis ABC 1234.
Orsakerna till varför vi valde ABC-systemet framför ett
system med enbart siffror voro bland annat följande:
om enbart siffror valdes, måste vi redan från början gå
in för mycket långa nummer med nio till tio siffror, detta
dels för att inte kollidera med gamla nummer och dels
för att inte föregripa ett decimalsystems användande även
för andra ändamål än numrering av produkterna;
en kombination av bokstäver och siffror är lättare att
lära och hålla i minnet än enbart siffror;
det gällde att finna ett system, som även kunde
accepteras i försäljningskatalogerna.
En invändning må kanske den göra, som tänker på num-
Fig. 5. Aseas
d ecimalregister,
avsnitt 932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
