Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Stereoorientering med hänsynstagande till vidvinkelobjektivets felteckning, av Percy Tham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 oktober 19U 1237»
utanför dess avbildning i bild 11, vilket man
vanligtvis uttrycker så, att bild / är större än bild 11,
blir tydligen för motsvarande punkt inom
områdets högra hälft bild 11 större än bild I. Detta
yttrar sig i Multiplex på så sätt att inom vänstra
hälften av stereoområdet röd bild är större än blå
och inom högra hälften blå bild större än röd.
Korrektionskurvor för vertikalparallaxerna vid olika
övertäckning i stråkled
Resultatet av undersökningen framgår av
korrektionsdiagrammen i fig. 4. I stort sett ha dessa
följande gemensamma karakteristiska
egenskaper. Vertikalparallaxerna äro noll dels längs
symmetriaxlarna, dels längs en svagt krökt kurva
liggande ej långt från stereoområdets över- och
underkant. Bildvertikalerna genom bildcentra /
och II skäras av nollkurvan på ett avstånd från
stereoområdets ytterkanter, som varierar från 38
till 18 mm för övertäckningen 55 respektive 75
%, varvid måtten äro angivna i förhållande till
originalbildens format 30 X 30 cm. För deri
normalt eftersträvade övertäckningen 60 % är
motsvarande avstånd 32 mm. Mellan denna
noll-kurva och symmetriaxlarna uppträder en
maximal vertikalparallax, som för de här
undersökta övertäckningarna till sin storlek är nära nog
konstant. Den varierar sålunda endast mellan
0,24 och 0,20 mm för övertäckningarna 55
respektive 75 % och utgör för övertäckningen 60 %
0,24 mm. Utanför nollkurvan växa parallaxerna
ut mot områdets hörn.
Undersökningen är utförd intill avståndet 190
mm från bildcentrum, vilket är angivet såsom
gränsvärde för felteckningskurvan.
Val av orienteringspunkter för den inbördes
orienteringen
Av största intresse äro de punkter inom
stereoområdet, där vertikalparallaxerna äro noll. Det
är tydligen på dessa nollinjer, som de detalj
punkter skola väljas, vilka användas som
orienteringspunkter vid den inbördes orienteringen, eftersom
inga andra punkter teoretiskt äro parallaxfria.
Man förstår härav betydelsen av att noggrant
känna läget av dessa nollkurvor.
Med stöd av kurvorna kan tydligen allt efter
övertäckningen i stråkled ett schema fastställas
för valet av orienteringspunkter. Som redan
antytts, är emellertid skillnaden mellan diagrammen
för de här undersökta övertäckningarna relativt
liten. Man torde därför i regel kunna använda
ett och samma schema lämpligen uppgjort för
en övertäckning av 60 %, motsvarande den
normalt eftersträvade övertäckningen i stråkled. Det
symmetriskt uppbyggda schemats utseende
framgår av fig. 5. De sex orienteringspunkterna
utgöras sålunda dels av de båda bildcentra (1—2),
dels av de fyra skärningspunkterna mellan
bild-vertikalerna och de båda nollkurvorna (3—6).
Fig. 4. Av Topogon-objektivets felteckning orsakade vertikalparallaxer vid en övertäckning i stråkled av a: 55 %, b: 60 %, c: 65 %, d: 70 %, e: 75 %. Den streckade cirkelbågen
i diagrammens hörn änger den begränsningslinje, intill vilken korrektionerna kunna beräknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
