- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1299

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 11 november 1944 - Användningsområden för mikrohårdhetsprovning, av E Börje Bergsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 november 19 Ak

1299

Vid provningar av mycket små
strukturbeståndsdelar, t.ex. .av storleksordningen 5 ja, erfordras då
ett visst handlag för att intrycket varje gång skall
träffa mitt i en dylik beståndsdel. De nedan
anförda exemplen torde dock visa, att även vid den
använda enkla anordningen en fullt
tillfredsställande träffsäkerhet uppnåtts.

Hårdhetsbestämningar av små prover,

av tunna trådar eller av tunna folier

Det inträffar ibland att det gäller att med
ledning av ett mycket litet prov bedöma kvaliteten
hos ett material. Vid ett tillfälle gällde det t.ex.
att bestämma hårdheten hos en tunn tråd, 0,25
mm i diameter och endast ett par cm lång.
Provet inbakades i bakelit och på ett slipat och
polerat tvärsnitt gjordes 5—6 intryck med 100 g
intrycksbelastning, varefter hårdheten kunde
bestämmas. Mikrohårdhetsprovningar kunna
bekvämt ske på avsevärt klenare trådar än denna.

Ett andra exempel avser en hårdhetsbestämning
på ett rakblad med 0,10 mm tjocklek. Rakbladet
bakades in i bakelit, så att provningen kunde
företas på slipat och polerat tvärsnitt av bladet.
Provningen företogs med andra ord med bladet
ställt på högkant (fig. 3). Fem intryck gjordes
och hårdheten bestämdes till 860 kg/mm2. Den
utförda provningen har ett visst praktiskt
intresse. Samma provning, utförd på ett rakblad
med tjockleken 0,13 mm, gav samma
hårdhetstal. Den vanligen använda provningsmetoden ha-

Fig. 4. Vickersintryck i sätthärdad detalj
(intrycksbelastning 100 g, 0,8 X 350 och vickershårdhet över tvärsnitt
av detaljen.

O,o Q/ O.Z Q3 C,!V QS Q6 Q7 Qa mm
rtvsfànc/ frgr, yfan

Fig. 5. Hårdhetsfördelningen i ytskiktet hos nitrerat stål.

de givit lägre hårdhetstal hos det tunnare bladet
än hos det tjockare, något som givit upphov till
en del misstankar om att det tunnare bladet
verkligen skulle vara mindre hårt än det tjockare.
Resultatet av mikrohårdhetsprovningen har
sålunda här gått parallellt med den praktiska
erfarenheten att eggskärpan är lika god hos 0,10 mm
som 0,13 mm tjocka rakblad. Skiljaktigheten vid
den vanliga hårdhetsprovningen sammanhänger
sålunda helt med provningsmetoden.

Hårdhetsbestämningar på tunna folier låta sig
lätt utföras genom mikrohårdhetsprovningar,
vilket sammanhänger med att vid låga belastningar
intrycksdjupet blir så litet i förhållande till
foliens tjocklek, att rätt hårdhetstal kan erhållas.

Hårdhetsbestämningar av tunna skikt

Fig. 4 visar några vickersintryck, som utförts
på tvärsnitt av en sätthärdad detalj i tjocklek 0,95

Fig. 6. Hårdhetsfördelningen i ytskiktet hos lufthärdande,
rostfritt kromstål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free