Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 11 november 1944 - Användningsområden för mikrohårdhetsprovning, av E Börje Bergsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1300
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Hårdhetsprovning av ett med Al belagt
bandjärns-prov. Intrycksbelastning 15 g (X 350).
mm. Bättre kontrast för noggrann avläsning av
intrycksdiagonalerna skulle ha erhållits på oetsat
prov. Etsat prov har dock använts i avsikt att
visa svårigheten av att med ledning av
mikrostrukturen sluta sig till graden av
hårdhetsvariationen i stålets ytskikt. Erhållna hårdhetstal
framgå grafiskt av diagrammet.
På ett tvärsnitt av ett nitrerat stål, 10 mm i
fyrkant, har en mikrohårdhetsmätning utförts.
Fig. 5 visar hårdhetsfördelningen i ytskiktet, från
0,02 t.o.m. 0,85 mm djup.
Diagrammet, fig. 6, visar resultatet av en
mikro-hårdhetsprovning, som utförts för att bestämma
avkolningsdjupet hos ett lufthärdande, rostfritt
kromstål, som upphettats till och hållits vid
härd-ningstemperaturen dels i vakuum, dels vid fullt
lufttillträde. Genom enbart strukturundersökning
var den kolhaltsänkning, som i det senare fallet
orsakade nedsatt ythårdhet, svår att konstatera.
Intrycksbelastningen i föreliggande fall — 100 g
— är en vid mikrohårdhetsmätningar jämförelse-
Fig. 9. Repprov på kolstålet enligt fig. 8. Repbelastning
0,5 g (X 1 000).
vis hög belastning. Intrycken ha gjorts på en linje
vinkelrät mot ytans begränsningslinje. Vid lägre
intrycksbelastning skulle mätpunkterna kunna ha
tagits avsevärt mycket tätare. Vid studiet av
hårdhetsvariationer i ytskiktet användes också med
fördel flacksnitt. Man kan även förfara så, att
hårdhetsintrycken avsättas efter en linje i sned
vinkel i förhållande till ytans begränsningslinje
såsom på fig. 3. Efter uppmätning av
intryckslinjens vinkel i förhållande till ytan är det sedan
möjligt att projicera intrycken till ytnormalen.
Detta förfarande användes även vid bestämning
av ythårdheten hos det nitrerade stålet, fig. 5.
Av ett aluminiumbelagt bandjärnsprov i
tjocklek 0.18 mm preparerades ett längdsnitt, inbakat
i bakelit. Fig. 7 visar resultatet av en på detta
längdsnitt företagen mikrohårdhetsprovning. Av
hårdhetsintryckens utseende och inbördes storlek
kan utläsas, att Al-skiktet tycks ha samma
egenskaper helt igenom, vilket antydes av att
hårdhetsintrycken äro i det närmaste symmetriska. Något
Fig. 8. Hårdhetsprovning av från för låg temperatur
härdat kolstål med relativt låg C-halt. Intrycksbelastning 10 g.
Vickershårdhet: ferrit 225 kglmma, martensit 760
kg[mm-(X 1000).
Fig. 10. Repprov och vickersprov på rostfritt stål med
0,10 % C och 18 % Cr. Intrycksbelastning 10 g.
Vickershårdhet: ferrit 165 kgfmm2, martensit 552 kglmm2 (X 600).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
